Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Henrik Jönsson Bild: Olof Ohlsson
Henrik Jönsson Bild: Olof Ohlsson

Henrik Jönsson: Sveriges vänsterblock tar form

S, C, MP och V närmar sig varandra, steg för steg. Vinnaren är staten och förloraren den enskilde individen.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

“Schrödingers katt” är ett kvantmekaniskt tankeexperiment som formulerades 1935 av den österrikiske fysikern Erwin Schrödinger. Förenklat beskriver experimentet en katt instängd i en låda, där sannolikheten är lika stor att katten är död eller levande. Ur kvantfysiskt perspektiv är katten både levande och död tills lådan öppnas och ett av tillstånden blir uppenbart för åskådaren.

På snarlikt sätt har Sveriges regering länge varit beroende av en form av politiskt kvanttillstånd där oförenliga verkligheter påståtts existera samtidigt.

Strandskyddsreglerna är både åtstramade och lättade. Äganderätten för skog är både stärkt och inskränkt. Samtal med Vänsterpartiet är både nödvändiga och förbjudna. Och statsministerkandidatens kön är superviktigt, samtidigt som kön egentligen inte finns.

Dessa kvantmekaniska krumbukter har har under åtta år syftat till att tillmötesgåregeringens stödpartiers väljare, vilka ofta haft diametralt olika verklighetsuppfattning och förväntningar.

Regeringen har på grund av coronasatsningarna kunnat dränka sina konflikter i skattepengar. Budgeten som lades 2020 innebar exempelvis att man frångick det finanspolitiska ramverket och ökade den svenska statsskulden med hela 7,4 procentenheter i ett enda svep.

Detta gav utrymme för Socialdemokraterna att beskriva budgeten som “sossepolitik när den är som allra bäst” (Expressen 21/9 2020) samtidigt som Centerpartiets Annie Lööf kunde beskriva exakt samma budget som “Klassisk borgerlig politik” (Di, 21/9 2020) – medan Miljöpartiet beskrev den som en” sjutusan till miljösatsning” (presskonferens 14/9 2020).

Allt till alla – partier alltså.

I och med valet av Magdalena Andersson som ny statsminister öppnas dock slutligen lådan med Schrödingers regering – och ett helhjärtat vänsterstyre träder nu fram.

Centerpartiet har genomgått den största transformationen. Utöver enstaka kvarvarande vanföreställningar inom partiledningen har partiet under sina år som socialdemokratiskt stödparti utvecklats till ett renodlat vänsterparti. 80 procent av Centerväljarna vill hellre ha en socialdemokratisk statsminister än en moderat, och partiet positionerar därför nu om sig i fråga efter fråga för att leva upp till sin nya roll. (Expressen 22/9 2021)

Parallellt har Miljöpartiet radikaliserats så till den milda grad att Per Bolund i SVT:s partiledardebatt försvarade lockdown-liknande åtgärder av klimatskäl (Agenda 10/10 2021) – och vänsterpartiets nya ledare Nooshi Dadgostar kräver nu utan invändningar inflytande, och vill enligt partiets partiprogram förverkliga ett “socialistiskt samhälle”.

Denna utveckling speglas av Socialdemokraternas nya partiledare, som nu för sitt parti i tydlig vänsterriktning, där förstatligande framhålls som lösningen på i stort sett alla typer av samhällsproblem.

Sammantaget står Sverige nu inför ett ideologiskt koordinerat vänsterblock, med ambitionen att i alla avseenden öka statens makt på den individuella frihetens bekostnad.

Ibland är det faktiskt bättre när katten stannar i lådan.