Återigen fördömer ledande politiker antisemitism i Sverige. Maskerade personer kastade som bekant brandbomber mot synagogan i Göteborg i helgen. Två unga män har begärts häktade misstänkta för mordbrand. De har båda kommit till Sverige från Mellanöstern det senaste året. De greps utifrån signalementsuppgifter och bilder från övervakningskameror.
Männen nekar och är givetvis inte dömda. Situationen sätter emellertid fingret på en fråga som kräver tydligare politiskt svar. Hur ska rättsstaten agera när utländska medborgare begår brott i Sverige och lagförs?
Gunnar Hökmark, europaparlamentariker (M), menar att rättsstatenssyn på hatbrott mot judar, och brottslighet överlag, måste skärpas. Domar ska påverka prövning av uppehållstillstånd och uppehållstillstånd ska kunna återkallas argumenterar han för i en debattartikel (Expressen 11/12).
Hökmarks linje får stöd av Advokatsamfundets tidigare ordförande, Bengt Ivarsson, på Twitter. Ivarsson skriver att det med dagens lagstiftning är möjligt att utvisa icke medborgare dömda för hets mot folkgrupp och att det nog finns anledning för åklagare att yrka på utvisning oftare för att markera det oacceptabla. Även den internationellt erkände terroristforskaren Magnus Ranstorp ställer sig bakom Hökmark, i samma forum, och skriver att grova brott måste påverka uppehållstillstånd negativt.
Gunnar Hökmark har rätt. Varje samhälle bygger på en uppsättning värderingar. Vissa av dessa manifesterar sig i lagar som ligger till grund för hur landet organiserar sig. Signalen från det svenska samhället gällande kriminalitet måste bli mer konkret.Överträder man lagarna under asyltiden eller då man har temporärt uppehållstillstånd, och döms för ett brott med fängelse i straffskalan, borde asylprövningen alltid avbrytas eller det temporära uppehållstillståndet alltid återkallas.
Det är dock lätt att kräva fler utvisningar i teorin men svårare i praktiken. Om Migrationsverket bedömer att en utländsk brottsling är flykting eller skyddsbehövande utgör det hinder för utvisning. Konsekvensen blir att personer till och med kan dömas för mord och ändå inte köras på porten.
Ett exempel är Eskilstuna tingsrätt som för två år sedan dömde två utländska medborgare för samma brott: våldtäkt. Männen bodde på ett asylboende i Strängnäs. De överföll en kvinna som var på väg hem efter en utekväll. Den ena mannen dömdes till utvisning men den andre förövarens utvisningsyrkande ogillades då han är från Syrien.
Samtidigt ger FN:s flyktingkonvention möjlighet för fördragsslutande stat att utvisa flyktingar som begått grova brott eller utgör en fara för nationell säkerhet. Vi måste också komma ihåg att utlänningar vanligen avtjänar fängelsestraff i Sverige. Situationen kan förbättras i hemlandet under den tiden.
Det här är ingen juridiskt okomplicerad fråga. Därför borde regeringen låta göra en aktuell komparativ analys av hur andra demokratier inom EU och OECD hanterar utvisningar av flyktingar och asylsökanden. Det är inte rimligt att Sverige ska vara en fristad för dömda kriminella för de har flyktingstatus.
