Sverige är besatt av USA

Både kulturellt och politiskt har Sverige låtit sig bli väldigt ensidigt påverkat av USA. Nog vore det bättre om vi även kunde öppna upp ögonen för resten av världen. Den svenska USA-fixeringen är i grunden ett fattigdomsbevis.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Sverige är besatt av Amerika. Både vänstern och högern älskar USA, om än av olika skäl. Visst finns mycket trevligt och positivt med det stora landet i väst, men nog vore det smakfullt om Sverige slutade bete sig som USA:s femtioförsta delstat.

Har ni märkt att butikspersonalen har börjat säga ens namn när man handlar och drar fram medlemskortet? Så fort man går in i en affär numera känns det som om man är i USA, landet där det hjärtliga men ytliga småpratet är självklart i varje social situation. Det är nog ingen slump att det är så. Den nya säljtekniken som varje stackars teknikförsäljare uppenbarligen tvingats lära sig är nog bara en del i amerikaniseringen av Sverige och övriga Europa.

ANNONS

Att USA betraktas som den självklara politiska och kulturella referenspunkten är förvisso inget nytt. Så har det varit under hela efterkrigstiden. Före kriget var Tyskland det kulturella moderlandet. Men av förklarliga skäl ändrades det när tyskarna förlorade och nazisternas brott uppdagades.

Parallellt med det ökade amerikanska inflytandet har det alltid funnits en USA-kritik, framförallt från vänster. Förr älskade vänstern att hata USA. Proggrörelsen ondgjorde sig över “amerikansk kulturimperialism” och kritiserade inte bara landets krigföring i Vietnam utan också det populärkulturella och ideologiska inflytandet över övriga världen.

Men nu är USA-kritikerna rätt få och tysta. Det är synd. Den amerikanska kulturens dominans borde ifrågasättas oftare.

Sverige är besatt av USA. Hela den svenska offentligheten har dille på Donald Trump. Att Barack Obama vann presidentvalet 2008 var en milstolpe i svensk historia, om man fick tro medierapporteringen. Och när abortlagarna i Alabama stramades åt tidigare i år lät de svenska reaktionerna som om det var ett län i Sverige det handlade om. Den kulturella identifikationen med USA – också med en liten, superkonservativ sydstat som har föga gemensamt med Sverige när det kommer till politik och värderingar – är uppenbarligen stark. Detta trots att den svenska kulturen och historien skiljer sig från den amerikanska, med slaveri och institutionaliserad rasism mot den svarta befolkningen. Ändå importerar svenska vänsterintellektuella okritiskt trendteorier om postkolonialism och kritiska vithetsstudier från amerikanska universitet.

ANNONS

Borgerligheten är inte mycket bättre. Många svenska liberaler verkar anse att USA är det bästa landet som någonsin existerat. I USA är alla fria eftersom fackföreningarna är svaga, sjukförsäkringarna privata och man måste betala för att läsa på universitetet. Amerikansk patriotism, som handlar om att svära trohet till konstitutionen (och Gud), anses vara något som Sverige kan och bör ta efter. Detta trots att de svenska grundlagarna inte alls har samma betydelse för den nationella identiteten.

Sverige är inte bara besatt av amerikansk politik. De kulturella influenserna är minst lika starka, och det övertrevliga småsnacket i butiken är inte det enda amerikanska inslaget i vardagen. Inte heller att amerikanska tv-serier och filmer dominerar utbudet på strömningstjänster och biografer. Konsumismen – en ideologi som menar att den yttersta friheten och lyckan ligger i rätten att köpa saker, snarare än att producera – har tagit sig in i medelklassens renoverade kök. Den som vill manifestera sin medvetna politiska uppfattning kan köpa en tröja med ett feministiskt budskap, eller varför inte en eyeliner som någon sponsrad genus-influencer hävdar ska stärka kvinnors självförtroende. Konsumtionsideologin märks också i debatten om upphovsrätt som pågått sedan 2000-talets början. Rätten att konsumera musik, gratis och när man vill, anses vara viktigare än att upphovsmännen får betalt för musiken.

ANNONS

USA är så klart inte bara snabbmat, nyliberalism och glädjetårsframkallande Hollywoodkomedier. Soul, Ernest Hemingway, nylonstrumpbyxor och internet kommer också från Amerika. Så klart har amerikansk populärkultur haft ett viktigt symboliskt frihetsvärde, inte minst i forna Sovjetunionen. Att det är demokratin USA och inte diktaturen Kina som agerar världspolis och dominant politisk, ekonomisk och militär kraft i världen är viktigt för Europa. Men visst vore det kanske intressant att någon gång höra efter vad de pysslar med i andra länder. Som Danmark och Finland till exempel. Eller kanske Frankrike och Tyskland. Men då måste man lära sig ett tredje språk, och det är ju jobbigt.

Karin Pihl
Karin Pihl
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS