Svenska bönder gick redan innan Rysslands invasion av Ukraina på knäna. Höga bränsle- och elpriser i kombination med pålagor och regleringar från både Stockholm och Bryssel har gjort livet svårt för många lantbrukare. I höstas beräknade LRF att kostnaderna på årsbasis ökat med fyra miljarder kronor. Efter Rysslands invasion av Ukraina har den siffran mer än fördubblats.
Jordbruksmaskiner och traktorer går ofta på diesel. Uppvärmning och vissa fasta maskiner drivs med el. Men det är inte bara el- och dieselpriserna som farit i väg. Även kostnaderna för foder och konstgödsel slår i taket när leveranserna från stora producentländer som Ryssland och Ukraina inte längre går att räkna med. Inte minst kött- och mjölkbönder – delar av jordbruket som väger tungt i Västsverige – kommer drabbas hårt.
Den rödgröna regeringen har i snart åtta år behandlat jordbruket styvmoderligt. Nu när krisen blivit akut är hjälpinsatserna föga förvånande både otillräckliga och senfärdiga. Bönderna har utlovats en miljard kronor till halvårsskiftet. Det räcker inte på långa vägar.
I ett läge där Sveriges säkerhetspolitiska situation kraftigt försämrats är det extra viktigt att slå vakt om jordbruket och därmed livsmedelsförsörjningen. Alla partier talar nu om att stärka civilförsvaret, i det borde självklart ingå att värna svenska bönder. Med den nuvarande kostnadsexplosionen riskerar mindre jordbruks- och familjeföretag med små marginaler i stället att slås ut. Många fler lär dra ned på produktionen. I förlängningen drabbas även mejerier och slakterier. Det kommer märkas på livsmedelshyllorna i form av kraftiga prisökningar.
Nästan alla svenskar vill värna våra öppna jordbrukslandskap. Men för dem som bor på landet är det av avgörande betydelse. Av miljö-, mat- och säkerhetsskäl finns det också starka reella anledningar för Sverige att ha ett livskraftigt jordbruk. Om hamnarna slås ut eller farvattnen runt om dem mineras får Sverige problem. En fientlig makt kan med ganska små medel sätta landet under press. Av det skälet behöver Sverige även lagra bränsle och kemikalier för exempelvis konstgödsel.
På kort sikt borde regeringen slopa punktskatterna på exempelvis diesel och ta bort de nyligen skärpta kraven på inblandning av biodrivmedel. Med dagens prisnivåer skjuter dessa ineffektiva miljöåtgärder helt bredvid mål och är direkt skadliga. Svenska bönder ska inte ha sämre villkor än i våra grannländer.
På lite längre sikt måste jordbruket ses som en integrerad del av civilförsvaret. Sverige är ett stort, relativt glesbefolkat land som borde kunna klara sin egen basala livsmedelsförsörjning och inte vara importberoende. Det vore hållbarhet på riktigt. Inte minst bör det småskaliga jordbruket uppmuntras, för miljöns, lokalsamhällets och diversifieringens skull. Det skapar motståndskraft vid kriser. Det borde innebära stopp för nya skatter som slår mot fastighetsägare och familjeföretagare. Men även en statlig politik som tar Sveriges oberoende och därmed landsbygdens intressen på allvar.
