Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Aleksandra Boscanin: Svenskarna studerar för länge

Det pratas mycket om att vi i framtiden kommer behöva jobba till 70 – mindre om att vi i större utsträckning behöver börja jobba vid 25, snarare än 30. Den genomsnittliga studietiden är cirka sex år trots att bara var fjärde student läser en utbildning som är fem år eller längre.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Många vill fortsätta arbeta trots att de nått pensionsåldern. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) har man idag rätt att jobba kvar på sin arbetsplats tills man är 67 men nästa år höjs åldern till 68 och år 2023 till 69.

Även åldern då vi tidigast kan ta ut den allmänna pensionen väntas höjas från 61 till 64 år. Det är rimligt i ljuset av att svenskarna lever allt längre. På 20 år har medellivslängden ökat med nästan fyra år för män och drygt två år för kvinnor.

Det är emellertid inte bara medellivslängden som har ökat utan även etableringsåldern – det vill säga den ålder då minst tre fjärdedelar av åldersgruppen arbetar. 1990 var etableringsåldern 21 år för män och 20 år för kvinnor, under 2000-talet har den pendlat mellan 26 och 29 år för män och 29 och 32 år för kvinnor.

Detta förklaras delvis av att fler unga studerar: i början av 1990-talet var antalet registrerade studenter runt 200 000, idag är antalet drygt 400 000. Detta medför att inträdet på arbetsmarknaden skjuts upp. I en rapport som Svenskt Näringsliv publicerade förra året uppskattades etableringsåldern för högskoleutbildade till 30,5 år.

Den höga etableringsåldern för högskoleutbildade har delvis att göra med att genomsnittsåldern för svenskar som påbörjar en högskoleutbildning är 24 år. Men den höga etableringsåldern kan också förklaras med att det tar lång tid att avsluta studierna. Den genomsnittliga studietiden är cirka sex år trots att bara var fjärde student läser en utbildning som är fem år eller längre.

Långa studietider kan bero på att många studenter har sämre förkunskaper än förr, vilket syns inte minst i det internationella PISA-testet. När skrivförmågan hos nybörjarstudenter på humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet undersöktes av forskare för något år sedan bedömdes en femtedel av studenterna ”ha så stora brister att de inte rimligen kan tas om hand inom ramen för utbildningarna” (SvD 4/10 2017). Bland annat fann forskarna en text utan en enda korrekt mening.

Detta visar hur viktigt det är med grundskole- och gymnasieutbildning av hög kvalitet. Dåliga förkunskaper riskerar annars att leda till förlängda studier vilket i sin tur innebär högre studieskuld, lägre livsinkomst och lägre pension.

Det pratas mycket om att vi i framtiden kommer behöva jobba till 70 – mindre om att vi i större utsträckning behöver börja jobba vid 25, snarare än 30. Svenskt Näringsliv har gjort simuleringar som visar att om personer med tre års högskoleutbildning skulle etablera sig två år tidigare på arbetsmarknaden skulle deras pension öka med 1300 kronor i månaden. Därtill skulle BNP öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna stärkas med 21 miljarder det året.

Det vore därför bra om fler började studera tidigare, men framförallt behöver studietiderna kortas. Ett led i detta skulle kunna vara att höja antalet poäng som en student måste klara för att beviljas studiemedel. Den viktigaste förändringen för att fler ska klara av sina högskolestudier inom utsatt tid torde dock vara att förbättra utbildningen på lägre nivåer. Att ställa högre krav på studenter kommer inte ge stor effekt om de inte också fått verktyg att klara dessa krav.