Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande. Bild: Olivier Matthys
Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande. Bild: Olivier Matthys

Karin Pihl: Svenska skattebetalare säkrar EU:s lånekalas

EU har inte hanterat coronakrisen väl. Vaccinplanen blev en flopp, och det ekonomiska krispaketet riskerar att skapa konflikter i framtiden.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

EU-kommissionen togs på sängen när coronan dök upp för ett år sedan. Förnedringen blev stor när Kina var snabba med att ge Italien hjälp och Europas länder stoppade leveranser med skyddsutrustning till varandra.

Kommissionen och dess ordförande Ursula von der Leyen försökte dock komma igen i höstas. Nu skulle EU visa handlingskraft. von der Layen lät meddela att EU skulle bli en ”hälsoorganisation”. Centralt i detta var att skydda medborgarna från coronaviruset, inte minst genom att säkra tillgången och distributionen av vaccin. EU skulle vara en förebild i krishantering.

Men det gick åt skogen. I början av mars 2021 ligger EU efter. Israel är det land i världen som kommit längst. Men även USA, Storbritannien, Turkiet, Förenade Arabemiraten och Chile ligger före EU.

Nu har EU-länderna själva börjat se sig om efter alternativa vägar att säkra vaccinet. Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz har rest till Israel för att hämta kunskap om hur länderna kan säkra tillgången på och producera eget vaccin. Slovakien har köpt in det ryska vaccinet Sputnik och Polen överväger att köpa in det kinesiska vaccinet (DN 2/3). I Sverige har M-ledaren Ulf Kristersson sagt att han vill att vi gör samma sak och försöka skaffa vaccin utanför EU-samarbetet.

Kommissionen har gjort bort sig. EU har ingen erfarenhet av sådana här typer av upphandlingar. Avtalet med AstraZeneca var en flopp. Exempelvis skrev Storbritannien skrev under avtal med läkemedelsföretaget tre månader innan EU gjorde samma sak.

Det största problemet med vaccinhaveriet är givetvis att liv och hälsa hotas när vaccinen dröjer. Men det är också en illustration av en byråkratisk apparat som inte jobbar tillräckligt bra och effektivt. När Storbritannien lämnade EU sa många att landet bittert kommer få ångra beslutet. Att britternas vaccinering hittills varit en succé, medan EU:s har floppat, ser inte bra ut.

Särskilt illa är detta i ett läge när EU:s makt växer i rask takt. För att mildra den ekonomiska krisen i coronavirusets spår ska EU låna enorma summor på finansmarknaden. Det kan landa på 772,5 miljarder euro enligt en analys av Svenska institutet för europapolitiska studier. Syftet är att länder som redan är skuldsatta till tänderna, som Grekland och Italien, ska kunna låna billigt.

Länder med lägre statsskuld, som Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland kan låna billigare själva. Ändå är vi med som garant eftersom EU lånar gemensamt och sedan lånar ut dem till medlemsländerna. Som nationalekonomen Alexandra Leonhard skriver i SvD: ”Det leder till ett tvådelat EU, en del som lånar och en del som garanterar lånen”.

Om svenska skattebetalare i praktiken ska stå som garant för massiva lån till andra länder måste det finnas ett motbud. Vad kan vi få ut av de planer EU har på ”en större och bättre union”?

EU måste kunna erbjuda de nettobetalande medlemmarna något konkret. Om kommissionens ambitioner är att EU ska vara mer än ett samarbete för frihandel, öppen arbetsmarknad och så vidare måste även länder som Sverige få något tillbaka.

Om EU hade säkrat vaccinen snabbt på ett kompetent vis hade det varit ett starkt argument för att även länder som Sverige och Danmark tjänar på maktförskjutningen. Den bild som framträder i hanteringen av den hälsokris och ekonomiska kris som coronapandemin gett upphov till är tyvärr en annan.