I särskilt utsattabostadsområden – som präglas av stor arbetslöshet, hög kriminalitet och låg respekt förlagen– spelar lokala företagare en viktig roll. De kan utgöra förebilder som visar att det finns alternativ till kriminell verksamhet, de skapar arbetstillfällen och deras verksamheter utgör livsnerven i dessa områden. Men att driva företag i ett särskilt utsatt område är förenat medmångasvårigheter.
Två tredjedelar av företagarna har blivit utsatta för brott det senaste året. Nästan en tredjedel har blivit utsatta för hot eller våld. Det visar en kartläggning som SVT Nyheter gjort bland 101 företagare i de 23 områden som betecknas som särskilt utsatta. I urvalet har man utgått från de handlare som finns i anslutning till eller nära torgen.
Av de företagare som uppger att de utsatts för brott har mer än var tredje låtit bli att polisanmäla. Det upplevs som lönlöst. En företagare förklarar: ”Jag har inte tid att anmäla allt när 100 procent av anmälningarna läggs ner. Jag blev rånad för något år sen – sex timmar senare kom rånaren till min butik. Det var ett hot, för att visa att han var ute igen.”
När företagarnaikartläggningen själva får besvara frågan om vad som behöver göras för ökad trygghet efterlyser de högre polisnärvaro. Flera företagare tar upp att de upplever att minderåriga utnyttjas av kriminella, eftersom de får lindrigare straff. Många vill se hårdare straff.
I Västra Götaland, där nio av dessa områden ligger, ser situationen något bättre ut. Här svarar en sjättedel av företagarna att de blivit utsatta för hot och våld det senaste året. Det är fortfarande en hög siffra, men att den är lägre här tyder på att polisen arbetar på rätt sätt. Det bör dock poängteras att underlaget i kartläggningen är litet och att det därför är svårt att dra långtgående slutsatser om specifika områden.
Många företagare som SVT talat med i Göteborg och Borås upplever att det blivit lugnare det senaste året. Samtidigt finns företagare som upplever stora problem med tyngre kriminalitet. Ett exempel som lyfts fram är att det finns vissa familjer som ”satt en så stor rädsla i samhället att de kan gå in på en restaurang och gå ut utan att betala”. Det vittnar om huren skrämmandesyn på lagen kan yttra sig.
Ett annat exempel på hur ett särskilt utsatt område skiljer sig från resten av samhället kommer från företagaren Ali Jomaa i Lindängen i Malmö. Av de åtta språk som han behärskar så är det svenskan som han har minst användning av, trots att han bor och arbetar i Sverige. Jomaa upplever emellertid inte att området som han bor i är en del av Sverige: ”I Lindängen gäller inte svenska lagar, utan traditionen från hemländerna. Och släktens storlek.”.
Uttalandet sätter fingret på den allvarliga problematik som finns i dessa områden. Dessutom finns ytterligare 32 områdeni vårt landsom betecknas som ”utsatta” och 6 så kallade ”riskområden” som riskerar att bli särskilt utsatta områden om ingenting görs. Hur den negativa utvecklingen ska vändas förtjänar bli en av de stora frågorna i höstens val.
