Svensk ekonomi räddas inte av lån

Om inte staten går in med ett gigantiskt räddningspaket väntar massiva konkurser och arbetslöshet inom kort. Lån räcker inte för att rädda landets företag.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Den mest intensiva fasen av Coronaspridningen i Sverige kan fortfarande ligga framför oss. Det innebär att den pågående ekonomiska krisen kan bli betydligt värre. Inser vår regering detta? Tittar man närmare på det krispaket som lades fram förra veckan och det som kom under onsdagseftermiddagen blir man inte helt övertygad om det.

Insatserna handlar primärt om lån till landets företagare. Lånen är belagda med både ränta och månatliga kreditavgifter. Hur hjälper det företag som har sett sin omsättning minska med 70-80 på kort tid? Det är ingen som tar lån om de inte väntar sig kunna betala av lånen. Då går man nog hellre i konkurs.

ANNONS

Anståndet att betala in sin skatt är inte heller någon innovativ lösning som löser den pågående ekonomiska krisen. De som skjuter upp sin skatteinbetalning, får dels betala ränta men måste också ha beloppet som de fått anstånd för i tid till inbetalningen. Eller så går de i konkurs av försiktighet för att själva inte bli betalningsskyldiga. Uppskjuten inbetalning funkar i de lägen då man med viss säkerhet kan säga när inkomsterna ökar igen.

Det räntetyngda anståndet är ett sätt att skjuta problemet med den ekonomiska krisen framför sig. Vill regeringen verkligen undvika en våg av konkurser så måste de utfärda en skatteamnesti. Det vill säga låta en del företag slippa skatteinbetalningar under en period. Den tillfälliga minskningen av arbetsgivaravgifterna som presenterades under onsdagen är ett steg i rätt riktning, likaså rabatten för hyreskostnader i utsatta branscher. Den är den sortens åtgärder, men betydligt mer kraftfulla som nu krävs.

Kostnaden som staten bör ta nu är i själva verket en besparing på lite längre sikt. Skulle regeringen exempelvis tillfälligt helt slopa arbetsgivaravgifter och egenavgifter, vilket branschorganisationen Svenskt Näringsliv föreslår, slipper man omedelbara konkurser i personalintensiva branscher.

Den omedelbara kostnaden för allt detta skulle givetvis skyhög, flera hundra miljarder under ett par månader. Det förstår alla. Men vikta det mot kostnaden om ett halvår eller ett år när de uppsagda personerna ska försörjas av det offentliga, utbildas eller på annat sätt vara beroende av ekonomiskt bistånd. Den kostnaden är betydligt större. Konkursdrabbade företag betalar inga löneskatter. Arbetslösa bidrar inte med många skattekronor.

ANNONS

Det enda vi med säkerhet kan säga om den ekonomiska krisen just nu är detta: Den är tillfällig och bygger på en djup skräck och känsla av maktlöshet på marknaden. Den grundas inte på ett permanent strukturellt problem i den svenska ekonomin. Vi vet varför våra export- eller tjänsteföretag krisar. Även om det inte går att säga när det vänder så vet vi att det vänder. Det är därför viktigt att under den här övergångsfasen hjälpa företagen så mycket att en tillfällig kris inte blir permanent.

Regeringen gör vad den kan för att dämpa kraschen. På många sätt är det rätt åtgärder. Men det handlar faktiskt främst om lån. Det är visserligen bättre än ingenting. Men det är faktiskt inte den räddare i nöden som svensk ekonomi just nu behöver för att inte hamna i en fullkomligt onödig ekonomisk depression.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS