Vad gör ett studieförbund? De flesta tänker sig nog en verksamhet av kvällskurser i keramik, samtal om demokrati, studieförberedande kurser, studiecirklar om prepping eller matlagningskurser som utforskar det italienska köket.
Men det islamska studieförbundet Ibn Rushd utmärker sig inte främst med att vara en sådan aktör. Länge har det funnits misstankar om att Ibn Rushd har kopplingar till Muslimska brödraskapet (MB), en global islamistisk rörelse med politiska ambitioner.
Forskarna Aje Carlbom, Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren har återkommande gånger pekat på detta, senast i en granskning av Ibn Rushd publicerad i den digitala tidskriften Kvartal (16/6). När Folkbildningsrådet, som ansvarar över statens utdelning av verksamhetsstöd till landets studieförbund, valde att granska Ibn Rushd 2019 framkom det att studieförbundet hade ”idémässiga svagheter”.
Folkbildningsrådet ansåg inte att det fanns några organisatoriska kopplingar till Muslimska brödraskapet, men noterade att företrädare för Ibn Rushd, och dess medlemsorganisationer, var inspirerade av rörelsen. Det fanns alltså en ideologisk koppling till MB.
Genom åren har Ibn Rushd samarbetat med ideologiskt tveksamma organisationer. Studieförbundets Malmöavdelning avslöjades 2018 med att ha delat ut ekonomiskt bidrag till Milli Görus, en islamistisk organisation från Turkiet och vars företrädare ofta uttrycker sig rasistiskt. Tysk säkerhetstjänst har tidigare varnat för att rörelsen bidrar till radikalisering av muslimer och att föreningen arbetar aktivt för sharialagar.
Här i Göteborg har Ibn Rushds västra avdelning samarbetat med Bellevuemoskén som länge förknippats med islamistisk extremism (Försvarshögskolan 2018). Fram till 2019 arrangerade även Ibn Rushd de muslimska familjedagarna, ett årligt evenemang som skapade rubriker då man blev påkommen med att ha bjudit in homofoba, antisemitiska eller rent av våldsbejakande gästföreläsare. Detta upptar också ett stort utrymme i Folkbildningsrådets egen granskning av Ibn Rushd.
Ibn Rushd är alltså långt ifrån ett vanligt studieförbund. Dess verksamhet är befläckat av högst märkvärdiga samarbeten som långt tidigare borde ha förbrukat organisationens rätt till offentliga medel. Men ändå fortsätter skattebetalarna att bekosta studieförbundet. Bara mellan åren 2012-2018 ska Göteborgs Stad ha gett Ibn Rushd över nio miljoner kronor i verksamhetsstöd. Och 2019 fick studieförbundet över en miljon kronor av kommunen.
I Göteborg tycks dock bara Sverigedemokraterna och Demokraterna vara villiga att skruva åt bidragskranen till Ibn Rushd. SD har lagt fram en motion om att stoppa kommunens bidrag till studieförbundet, något D valt att stödja.
Men allianspartierna yrkar på avslag till motionen i sitt gemensamma svar. Det är besynnerligt, inte minst vad gäller Liberalerna. På nationell nivå har Liberalerna nämligen gjort en stor sak av att skattemedel ska strypas till antidemokratiska organisationer. Men i Göteborg tycks partiet alltså se mellan fingrarna när det kommer till Ibn Rushds många, många snedsteg. Varför?
Motiveringen bakom allianspartiernas nekande svar på motionen är svagt. Dels gömmer sig partierna bakom ett S-initiativ om att kompetens inom exempelvis kunskapscenter mot organiserad brottslighet ska kunna användas i bidragsbedömningar av studieförbunden. Men det utesluter ju inte att man redan idag stoppar kommunalt stöd till en tveksam organisation som Ibn Rushd. De borgerliga partierna tycks helt enkelt ha accepterat att Ibn Rushd ”tagit till sig” kritiken som följt Folkbildningsrådets rapport. De påstår dessutom att Ibn Rushd börjat arbeta aktivt med frågor om HBTQ och antisemitism, men ger inget konkret exempel på att så skett.
Det duger inte. Vill Alliansen inte bifalla SD:s motion är de välkomna att skriva en egen. Oavsett är de svaret skyldiga varför de anser att göteborgarna år ut och år in ska bekosta Ibn Rushds verksamhet.