De är många, de förstör och de kan bli aggressiva mot människor. På senare år har vildsvinen spridits ohejdat i flera västsvenska kommuner. Djuren hör egentligen hemma i skogen och kan vara till stor nytta för skogsbruket eftersom de äter skadedjur. Samma sak kan dock inte sägas om vildsvinens intåg i villa- och radhusområden.
Vildsvinen sägs ofta vara skygga. Det är inte helt sant. Svinen är uppblandade med vanliga tamgrisar, vilket gör att vissa flockar kan uppvisa ett socialt beteende.
Att svinen inte verkar särskilt rädda för människor är uppenbart när man ser vad de ställer till med i trädgårdar och lekparker. ”Svinen går bärsärkagång och bökar upp folks trädgårdar, barnfamiljer och äldre vågar sig inte ut. I vissa fall har de även gjort utfall”, säger Jenny Toresdotter Ylisirkka som bor i Balltorp i Mölndal, till GP (19/9). Hon säger att människor i området anpassar sina hundpromenader efter var svinen verkar hålla hus för tillfället.
Vildsvinen spatserar vant runt mellan folks tomter. Eftersom de får i sig föda bland annat genom att böka i jorden ser folk med fasa hur de objudna gästerna förstör rabatter och gräsmattor. Marken i drabbade lekparker liknar bilder ur en sci-fi-film med övernaturliga fenomen i jorden.
Invånarna i Balltorp är inte de enda som plågas av svinens framryckning genom de västsvenska bostadsområdena.
Tidigare i år rapporterade GT hur en kvinna i Lyngås i Kungsbacka fick fly för sitt liv efter att hon plötsligt stod öga mot öga med en hel vildsvinsfamilj – en galt, en sugga och 14 kultingar (31/1).
I Askim har vildsvinen härjat i flera år och bökar upp hela trädgårdar och förstör golfbanor.
I Onsala har människor fått nog, inte minst efter i somras, då den brutala attacken på taxen Märta fick stor uppmärksamhet (SVT Halland 9/7). Hon var ute på gräsmattan när ägarens dotter och svärson såg hur en galt satte sina betar i hunden, som avled av sina skador.
Men vildsvinen är inte övernaturliga. Djuren har funnit i Sverige ända sedan slutet av den senaste istiden. I omgångar har de utrotats för att sedan återinföras, enligt Svenska Jägareförbundet. Nuvarande stam tros härstamma från rymningar ur vildsvinshägn under senare delen av 1900-talet. I dag anses vildsvinen vara en naturlig del av den svenska faunan.
För den skull hör de inte hemma i folks trädgårdar. I Balltorp har Jenny Toresdotter Ylisirkka lämnat in en namninsamling för att få kommunen att agera. Kommunen svarar att man är medveten om problemet men att jaktlagen inte kan skjuta i tätbefolkade områden, av säkerhetsskäl. Det är rimligt. Men då får man hitta andra lösningar. Exempelvis kan man locka djuren till så kallade åtelplatser där det är säkert att avliva dem – något som kommunen lovat att titta på.
Ett problem är lagstiftningen. Enligt lag är det markägaren som har ansvar för att hålla djuren borta från privat mark, inte kommunen. Men det innebär inte att kommunen inte kan engagera sig.
Samordna lokala jaktlag. Se till att vildsvinen hålls kort på kommunens egen mark. Att svinen inte terroriserar skolgårdar, lekparker och rabatter utanför äldreboendena är i allra högsta grad kommunens uppgift. Många har fått nog - vildsvinsplågan måste få ett slut.
