Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) presenter det nya regelverket för arbetsmarknaden tillsammans med företrädare för januaripartierna.  Bild: Henrik Montgomery/TT
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) presenter det nya regelverket för arbetsmarknaden tillsammans med företrädare för januaripartierna. Bild: Henrik Montgomery/TT

Håkan Boström: Staten tar notan för flexiblare arbetsmarknad

Regeringen Löfven har med sitt arbetsmarknadsförslag lyckats lösa en mängd politiska knutar. Det enda säkra ekonomiska resultatet är dock att skattebetalarna får stå för notan på elva miljarder.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Under måndagseftermiddagen presenterade så regeringen och dess stödpartier förslagen för en ny arbetsmarknadslagstiftning. Det var en av huvudpunkterna i Januariavtalet med Centerpartiet som ivrigaste påhejare.

Det nya förslaget består egentligen av en mängd ganska tekniska förändringar och omfattar både anställningsskyddet och utökad rätt till vidareutbildning.

Antalet personer som arbetsgivaren kan undanta från turordningsreglerna, det vill säga behålla fast de anställts sent, utökas från två till tre. Undantagsregeln ska även omfatta alla företag oavsett storlek. Det är en förändring som knappast kan beskrivas som dramatisk. Arbetsmarknadens parter kan dock komma överens om fler undantag.

Viktigare för arbetsgivarsidan är troligen att det ska bli lättare att avskeda personer som faktiskt missköter sig på jobbet, det vill säga av personliga skäl. Här handlar det framförallt om ett förenklat och billigare processförfarande i förhandlingarna. Samtidigt höjs skadestånden vid felaktiga uppsägningar och längden på visstidsanställningar halveras.

Till allt detta föreslår regeringen ett utökat omställningsstöd, som även ska omfatta anställda utan kollektivavtal. För ändamålet inrättas två nya myndigheter. ”Kansliet för omställnings- och kompetensstöd” samt en överprövningsmyndighet. Av presentationen att döma är det dock högst oklart vilket innehåll nämnda stöd får. Vägledning och rådgivning nämndes, liksom att rådgivningstjänsten ska upphandlas. Det finns all anledning att vara vaksam på att detta inte bara blir en miljardrullning av skattemedel med ringa resultat.

Den kanske mest konkreta nyheten var annars ett nytt så kallat omställningsstudiestöd för de som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Det innebär en möjlighet till ett års betalda studier för att förbättra sin ställning på arbetsmarknaden, och riktar sig i praktiken till dem som redan har ett arbete. Kravet är att man ska ha varit sysselsatt åtta av de senaste fjorton åren. Det kommer att beviljas efter särskild prövning. Det krävs med andra ord att utbildningen just är arbetsmarknadsrelaterad, men att den samtidigt inte enbart handlar om att bli bättre på det man redan jobbar med.

Summa summarum verkar regeringen löst de inbyggda intressekonflikterna i regeringsunderlaget och mellan arbetsmarknadens parter genom att inrätta en mängd nya statliga utgifter i form av stöd, myndigheter och utbildningar. Prislappen väntas bli hela elva miljarder kronor per år. En politisk vinst för regeringen Löfven. Huruvida detta är en vinstaffär för skattebetalarna är en helt annan femma.