Språkkrav i äldreomsorgen – en självklarhet

Äldre människor som befinner sig i ett beroendeförhållande till hemtjänst- och vårdpersonal har rätt att kunna göra sig förstådda på sitt eget modersmål. Språkkrav är en förutsättning för att lyfta äldreomsorgen.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Ska Gert Larsson, 81 år, ha rätt att göra sig förstådd med hemtjänsten? Den hemtjänst han efter en del olyckor och sjukdom är helt beroende av. I ett reportage i helgen fick vi ta del av den gamle radioprofilens belägenhet när han inte kan göra sig förstådd i sin vardag (16/5).

Frågan om språkkrav i hemtjänsten har varit omdiskuterad i Göteborg. Från den styrande Alliansens sida har det hävdats att det i praktiken redan ställs krav på svenskakunskaper. Men som framgår av reportaget är det inte den verklighet Gert Larsson lever i.

Vid flera tillfällen har språkförbistringen lett till att Gert inte fått den hjälp han behöver i vardagen. Följden är oro och ångest.

ANNONS

Fackförbundet Kommunal konstaterar i en kartläggning att ”många inom äldreomsorgen har bristande språkkunskaper” och att det beror på ”allvarliga systemfel”. Facket påpekar också att ”kommunikation och språkkunskaper är livsviktiga verktyg i omsorgen och omvårdnaden” samt att dessa jobb inte kan ses som några ”enkla integrationsåtgärder” (Kommunal 2019).

Det borde egentligen vara självklarheter. Cynismen i de lågt ställda kraven är faktiskt stötande. Den hänger förstås samman med att äldrevården länge prioriterats ned, vilket tydligt framgått under coronaepidemin.

Både löner och arbetsmiljö måste förbättras för dem som arbetar med omsorgen av våra äldre. En förutsättning för det är att arbetsgivaren inte kan välja och vraka när den anställer personal. Att tala grundläggande svenska borde vara ett minimikrav. Givetvis behöver man inte ha svenska som modersmål, men att man ska behärska språket tillräckligt för att det inte ska gå ut över de äldres trygghet borde inte ens vara en diskussion. Att det fortfarande finns debattörer som försöker framställa sådana krav som främlingsfientliga är en ren skam, och ett illa dolt uttryck för de låga förväntningarnas rasism.

Ett språkkrav löser förstås inte de grundläggande systemfelen i äldreomsorgen. Men det är en nödvändig början. Yrket måste uppvärderas. Personalen måste både utbildas och ges möjlighet att lösa sina arbetsuppgifter efter eget omdöme. Dagens situation där man springer efter ett pressat arbetsschema är inte värdig. Högre löner, ökat självbestämmande och bättre arbetsvillkor hänger dock samman med högre krav på utbildning och språkkompetens. Utan det ena går det inte att genomföra det andra.

ANNONS

Omsorgen om våra äldre måste upprioriteras. Men det innebär samtidigt att andra utgiftsområden måste stå tillbaka: Ineffektiv byråkrati, dyra konsulter, storvulna projekt, arbetsföra som går på bidrag. Allt hänger samman.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS