Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Naina Helén Jåma/TT

Aleksandra Boscanin: Spara i medvind, spendera i motvind

Lågkonjunkturer kan inte förhindras, men omfattningen av dem kan begränsas genom klok politik. Regeringen har emellertid inte lyckats utnyttja högkonjunkturen för att genomföra nödvändiga reformer som ger Sverige en bättre utgångsposition.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Börserna faller, exporten minskar trots en svag krona och Sveriges BNP sjunker. Nu kommer flera signaler om att nästa lågkonjunktur närmar sig.

När Konjunkturinstitutet nyligen gav en uppdatering om konjunkturläget var rubriken ”Oväntat snabb inbromsning av högkonjunkturen”. BNP minskade och sysselsättningen sjönk för andra kvartalet i rad. Dessutom fanns tecken på att exportorderingången minskat i tillverkningsindustrin.

Vidare rapporterades nyligen att svenskarnas övertidsuttag minskat betydligt på kort tid. Under årets andra kvartal minskade det med närmare 15 procent, jämfört med samma period förra året. På två år är nedgången över 20 procent. Minskningen kan vara ett förstadium till kommande personalneddragningar och en indikation på att nästa lågkonjunktur väntar runt hörnet.

En tumregel är att spara pengar under högkonjunktur för att rusta landet inför sämre tider. Den rödgröna regeringen har emellertid gjort tvärtom och drivit en expansiv finanspolitik. För detta har den fått kritik bland annat från sin egen expertpanel – Finanspolitiska rådet – vars uppdrag är att granska finanspolitiken: ”Regeringen spenderar för mycket, alltså sparar för lite, i högkonjunkturen. Politiken snarast förstärker högkonjunkturen och det är inte vad som behövs nu” varnade rådets ordförande Harry Flam förra året.

Med tanke på Sveriges utgångsläge finns anledning för oro över hur det ska gå när konjunkturen vänder och förutsättningarna försämras. De problem som inte lyckats lösas i brinnande högkonjunktur – växande otrygghet, ökande antal utsatta områden, hög arbetslöshet bland utrikes födda och vårdköer som i vissa fall fördubblats – riskerar att fördjupas när lågkonjunkturen inträffar:

Mats Persson – som nyligen återinträtt posten som ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna – undersökte för två år sedan hur nästa lågkonjunktur kommer påverka de mest utsatta på arbetsmarknaden: utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning.

I de tre konjunkturnedgångar Sverige haft sedan 1990 har sysselsättningen i dessa grupper minskat i snitt med knappt 9 procentenheter mellan konjunkturtoppen och konjunkturbotten. Det skulle enligt Perssons beräkningar motsvara runt 220 000 personer som förlorar jobbet – enkom i dessa grupper.

Värst var det under 90-talskrisen då sysselsättningstappet var 21,5 procent bland utrikes födda och 17,5 procent bland lågutbildade. I den senaste nedgången – finanskrisen 2007-2009 – var motsvarande siffror 4 respektive 4,2 procentenheter.

Lågkonjunkturer kan inte förhindras, men omfattningen av dem kan begränsas genom klok politik. Regeringen har emellertid inte lyckats utnyttja högkonjunkturen för att genomföra nödvändiga reformer som ger Sverige en bättre utgångsposition. Det återstår att se om nästa lågkonjunktur blir en upprepning av finanskrisen – som vi klarade hyffsat bra – eller om det snarare blir en ny 90-talskris.