Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Ernst Henry photography samt TT. 

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sonesson: Värmen kan skapa vinlandet Sverige

Det finns bönder i vårt land som jublar över hettan: vinodlarna. Sverige har världens nordligaste vinproducenter och de bli allt fler. Klimatförändringar gynnar värmeälskande vindruvor på nordliga breddgrader. Det har redan skett i England som numera framställer mousserande viner som kan mäta sig med champagne. Men vad händer med viktigare grödor om temperaturen kryper uppåt?

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

I tisdags förra veckan pekade termometern i Göteborg på 34,1 grader. Det var stadens varmaste dag under hela 1900- och 2000-talet.  Den heta, torra sommaren har fört med sig mycket elände i hela landet. Omfattande bränder, förlorade skördar, i vissa fall nödslakt av djurbesättningar. 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men det finns en kategori bönder som är väldigt nöjda med sommaren: vinodlarna. För den soldyrkande vindruvan är årets svenska sommar perfekt. Svenska vingårdar är en ung bransch. För drygt två decennier sedan började ett antal tappra själar bedriva vinodling. Vi har Europas nordligaste vinproducenter och de blir allt fler. Intresset är stort. I den svenska vinodlarföreningen fanns förra året 35 yrkesodlare och 130 på hobbynivå. 

Flest vingårdar förekommer i Skåne följt av västra Sverige samt Öland och Gotland. I rapporten ”Sveriges Vingårdar 2018”, som är framtagen av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Föreningen Svenskt Vin, visar en studie utförd av Ipsos att 95,5 procent av vingårdarna skulle starta gårdsförsäljning av sina produkter om det var möjligt, och hela 100 procent bedömer att gårdsförsäljning skulle öka lönsamheten på vingården.

Som skäl anges att det är krångligt att nå kunderna via Systembolaget. Producenter önskar också bli oberoende av Systembolagets långa ledtider och ibland plötsliga ändringar i villkoren för småproducenter. Politikerna bör lyssna på vinodlarna.

Gårdsförsäljning kan även ge en skjuts till varumärkesbyggande och turism. Det finns en omfattande turistindustri runt vinodling ute i Europa där vingårdarna även får inkomster från restaurangverksamhet och övernattande gäster. Detta erbjuds redan i Sverige, till exempel på Ästad Vingård knappt en timmes bilfärd från Göteborg. Där odlas sedan några år vin på den vanligaste druvan för svenska torra vitviner, Solaris. Enligt experter finns det goda förutsättningar för vinodling i det bergiga Västra Götaland. Stenen håller värmen, något som är betydelsefullt för vindruvornas mognad. 

Kvaliteten på de svenska vinerna blir bättre för varje år men samtidigt ska vi inte göra oss några illusioner om att Sverige har förutsättningar att bli ett vinproducerande land i klass med Frankrike eller Tyskland. Sverige ligger för långt norrut för att någon av de stora kommersiella druvsorterna som Chardonnay, Merlot eller Cabernet sauvignon ska kunna mogna fullt ut. På grund av det kalla klimatet är vi i huvudsak hänvisade till andra, mer köldtåliga druvor. Inte ens Tysklands ledande vitvinsdruva Riesling kan framgångsrikt växa i Sverige. 

Vinodling i kommersiellt syfte sker därför i huvudsak mellan trettionde och femtionde breddgraden på norra halvklotet och i motsvarande spann på det södra halvklotet. Det är svårt att få vindruvor att mogna norr om femtionde breddgraden, som ligger i höjd med tyska Frankfurt. Detta gäller särskilt rödvinsdruvor som behöver mycket solexponering.

När svenska vinodlare satte igång med vinproduktion runt millennieskiftet försökte man både med röda och vita druvor, men i dag har de flesta släppt rödvinsspåret och satsar på vitt, rosé och mousserande vin. Ett par tusen år av vinodling har visat var de flesta vinrankorna trivs bäst och än så länge är det inte i Sverige. Men de oroande klimatförändringarna påverkar redan nu världens vinproduktion. Det kan cyniskt nog avsevärt förbättra förutsättningarna för de svenska vinodlarna.

Ett talande exempel är kalkrika södra England som tidigare inte ansetts vara lämpligt för vinodling, men sedan 1960-talet har medeltemperaturen stigit i regionen med ungefär två grader. För två år sedan bjöd den engelska branschorganisationen Wine and Spirit Trade Association in franska vinprovare till en blindprovning där champagne fick mäta sig mot brittiskt bubbel. Resultatet skakade vinvärlden

En majoritet i panelen föredrog nämligen det engelska mousserande vinet framför fransk champagne och flera av fransmännen var övertygade om att det var champagne de drack. Detta har bidragit till att  anrika champagnehuset Taittinger, grundat år 1734, köpt odlingsmark i närheten av Kent och siktar på att sälja sina första brittiskt producerade flaskor 2023. 

Värmen förändrar vinvärlden och kan skapa vinlandet Sverige. Gårdsförsäljning är nödvändigt om branschen ska kunna växa. Men även om framtidens svenska vin smakar gudomligt mot gommen riskerar drycken att lämna en besk eftersmak. Vad har då hänt med viktigare grödors förutsättningar?