När personalen kom till Lövgärdesskolan i Angered för några veckor sedan möttes de av krossade fönster. Delar av skolan var sönderslagen och undervisningen fick ställas in. Det är inte första gången skolan varit skådeplats för brutalt våld.
Den 11 maj i år sköts den ostraffade lärarvikarien Alan Amin, 27 år, ihjäl utanför Lövgärdesskolan av två maskerade män. Skottlossningen inträffade vid 9-tiden på morgonen och flera elever tvingades bli vittnen. Alan hade börjat som vakt på rasterna för att stoppa rekrytering till terrororganisationen IS. Det var ett projekt som lokala fotbollsklubben Sveakurd FC höll i. Alan pluggade till gymnasielärare och drömde om att bli rektor. Drömmen dog på en parkeringsplats i Angered.
Lövgärdesskolans elever behöver fler, inte färre, engagerade vuxna som Alan Amin. Skolinspektionen har tidigare kritiserat skolan för otrygg skolmiljö. Det påpekades bland annat att elever inte kunde bedriva studier utan att störas eller hotas av andra elever. Kunskapsresultatet ligger långt under riksgenomsnittet. Även när nyanlända elever undantas var det mindre än hälften som fick godkänt betyg i samtliga ämnen vårterminen 2016.
Med tanke på alla dessa allvarliga problem är det obegripligt att stadsdelen Angered nyligen valt att tacka nej till regeringens statliga bidrag till yrkesskickliga rektorer på utsatta skolor. Lövgärdesskolans rektor, Marika Andersson, var en av de som var föreslagen att prisas för sitt ledarskap. Hon och sex andra rektorer i Angered var utvalda att få runt 10 000 kronor mer i månaden mot att de stannar kvar på sina befattningar. Men det blir inte en krona mer i deras lönekuvert.
Anledningen är Jante. När stadsdelen inte fick igenom att få pengar till samtliga rektorer i området ville de inte ge lönepåslag till någon uppger Håkan Kronholm, områdeschef på sektor utbildning i Angered. "Vi vill ge bidraget till alla våra rektorer då vi anser att alla våra rektorer gör ett fantastiskt arbete i Angered" (SVT 9/11).
Politiker i Angereds stadsdelsnämnd måste ta de tjänstemän som fattat beslutet i örat. Millimeterrättvisa kan av pedagogiska skäl behöva tillämpas i förskoleklasser, vuxna borde däremot inse värdet av att gott ledarskap och kontinuitet premieras i skolans värld. Att vissa rektorers löner höjs ger yrket status och draghjälp i andras löneförhandlingar.
Det är inte bara Angereds stadsdelsnämnd som måste inse allvaret utan alla landets kommuner. Redan nu råder det brist på rektorer och konkurrensen hårdnar. Det gäller inte minst rekrytering till skolor som brottas med tung social problematik. Värre blir det. Fram till år 2028 kommer inte mindre än 42 procent av Sveriges skolledare att pensioneras. Hur de ska ersättas vet ingen.
Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) karaktäriseras framgångsrika skolor av ett stabilt ledarskap. I rapporten "Improving schools in Sweden: An OECD Perspective" (2015) uppmanar organisationen Sverige att anstränga sig för att attrahera och behålla högkvalitativa skolledare. Granskningen genomfördes mot bakgrund av svenska elevers fallande resultat i OECD:s PISA-mätningar. OECD lyfter i sin analys fram att nyutexaminerade lärare måste få systematiskt stöd.
Gott ledarskap är en förutsättning för att lärarna ska trivas och stanna kvar, det räcker inte bara med höjda lärarlöner. Lärarförbundet och SCB varnade för två år sedan att 65 000 lärare kommer att saknas 2025. Sedan dess har över 70 000 barn och ungdomar på flykt kommit till Sverige, vilket motsvarar två tredjedelar av en årskull. Bedömningar från utbildningsdepartementet visar nu att det kan saknas 60 000 lärare redan år 2019.
Inom tio år kommer fyra av tio rektorer att försvinna in i pension. För att lärarbristen inte ska bli ännu värre, och kunskapsresultat sjunka ytterligare, måste arbetsgivare höja rektorers löner. En ledarlös skola riskerar att bli en lärarlös skola. Det är elevernas framtid och hela landets tillgång till kompetens som står på spel.
