Bild: Bild: Ernst Henry photography och TT. 
Bild: Bild: Ernst Henry photography och TT. 

Sonesson: Skriv inte under FN:s migrationsavtal nu

Det är uppenbart att migration inte bara kan hanteras på nationell nivå. Men det finns skäl för Sverige att avvakta med att underteckna FN:s globala migrationsramverk. Det är anmärkningsvärt att den rödgröna regeringen inte förankrat avtalet i riksdagen och inte har gjort en konsekvensanalys.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Den 10 december väntas FN:s globala migrationsramverk skrivas under på ett högnivåmöte i Marrakech i Marocko för att därefter antas av FN:s generalförsamling. Sveriges rödgröna övergångsregering avser att skriva under avtalet.Syftet med dokumentet är att förbättra samarbetet kring internationell migration och stärka både flyktingars och invandrares rättigheter. Det är första gången som FN:s medlemsländer har samlat en mängd aspekter av migration i ett och samma avtal.

Alla som migrerar är inte flyktingar och omfattas därför inte av skydd, enligt internationell rätt, i de länder de uppehåller sig i.Det är rimligt att en global organisation adresserar de problem som uppstår i folkvandringens tidevarv och strävar efter att lösa dem. Enligt FN finns det idag över 250 miljoner migranter och antalet väntas växa på grund av klimatförändringar, konflikter, befolkningsökning och ekonomisk ojämlikhet.

ANNONS

Ramverket tar upp en rad angelägna spörsmål som att människohandel måste bekämpas, att migranter ska bära identitetshandlingar och inte minst vikten av att motverka de strukturella orsaker som driver människor att lämna sina hemländer. "Den globala pakten för en säker, ordnad och reguljär migration" är ett så kallat icke rättsligt bindande dokument där medlemsländerna åtar sig att följa 23 punkter.

Avtalet är emellertid omtvistat och flera länder är tveksamma. USA, Australien, Schweiz, Israel, Italien, Slovakien, Ungern, Bulgarien, Polen, Estland, Tjeckien, Kroatienoch Österrike ärstater som redan aviserat att de drar sig ur.Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz, från konservativa partiet ÖVP, anser att avtalet hotar landets självbestämmande och suddar ut gränserna mellan legal och illegal migration (DN 31/10).

Australiens premiärminister Scott Morrison, som företräder liberala partiet, har framfört en liknande motivering: ”Överenskommelsen misslyckas att på ett adekvat sätt skilja mellan personer som kommer in i Australien olagligt och de som kommer till Australien på rätt sätt, särskilt med hänsyn till tillhandahållande av välfärd och andra fördelar” (CNN 21/11).

Krister Thelin, tidigaremoderat statssekreterare i justitiedepartementet och domare, säger i en kommentar till ledarsidan att en expeditionsministär i detta läge, med begränsat mandat även på det internationella området, bör avstå från att skriva under. Istället borde Sverige begrunda avtalet likt EU-länder som Danmark och Belgien förefaller vilja göra.

ANNONS

Moderaterna är kritiska till regeringens bristfälliga förankringsprocess i riksdagen. Därför kallades den tillfälliga regeringen till utrikesutskottet för att svara på frågor om avtalet förra veckan. Hans Wallmark, som är Moderaternas utrikespolitiske talesperson och ordförande i utskottet, vidhåller även efter mötet att det återstår en mängd frågetecken om vad ramverket innebär för Sveriges del. Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson (M), uppger till ledarsidan att partiet därför begärt att övergångsregeringen blixtsnabbt tar fram en konsekvensanalys av dokumentet.

Ännu har ingen utvärdering synts till när detta skrivs. Det är anmärkningsvärt att en sådan basal analys inte presenterats långt tidigare för det folkvalda parlamentet.En varningssignal är till exempel att Journalistförbundet kritiserar avtalet då det riskerar att påverka statliga medel till medier. FN:s ramverk slår fast att medier som ger en negativt vinklad bild av migranter inte ska ha rätt till statligt stöd. Journalistförbundet påpekar att det strider mot den grundläggande svenska principen att staten inte ska agera smakdomare och påverka fria mediers publicering.

Ett annat frågetecken rör ramverkets legala status med tiden. Avtalets punkter är inte juridisk bindande utan presenteras endast som rekommendationer. Det kan låta oskyldigt men vi får inte glömma att den svenska riksdagen i somras klubbade att FN:s fluffiga barnkonvention ska bli svensk lag år 2020. Detta skedde trots att flera tunga juridiska remissinstanser inte var nådiga.

ANNONS

Justitieombudsmannen ansåg att barnkonventionen är för diffust formulerad för att göras till lag. Migrationsverket varnade i sitt remissvar för att svåra målkonflikter kan uppstå om barns bästa alltid måste prioriteras: "Det finns emellertid även andra intressen som myndigheten måste väga in i bedömningarna, till exempel om reglerad invandring.” Trots varningar blir konventionen svensk lag.

Det är uppenbart för de flesta att migration inte bara kan hanteras på nationell nivå. Internationell samsyn är nödvändig. Men det finns goda skäl för Sverige att utvärdera, debattera och avvakta med att underteckna FN:s globala migrationsramverk.

ANNONS