Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: TT

Sonesson: Falska sjuksköterskor är livsfarliga

På svenska sjukhus arbetar falska sjuksköterskor avslöjar ett skrämmande reportage av Uppdrag granskning. Bedragarna utgör ett akut hot mot patientsäkerheten. De undergräver även förtroendet för sjukvården i allmänhet och för vårdpersonal med utländska medicinska utbildningar i synnerhet.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Vill du jobba som sjuksköterska i Sverige måste du ha svensk legitimation. Yrkestiteln är ett körkort som ska garantera kunskaper. Patienter måste skyddas från samvetslösa bedragare och kvacksalveri. På svenska sjukhus, som Sahlgrenska, S:t Göran och Danderyd, arbetar dock falska sjuksköterskor avslöjar ett skrämmande reportage av Uppdrag granskning (SVT 14/11).

Flera personer har bluffat sig till svensk legitimation genom att uppvisa examensbevis från Rumänien och Polen. I själva verket har skojarna inte närvarat på lektionerna utan arbetat i Sverige som till exempel plattsättare, butiksbiträde och lastbilschaufför. Ändå har skolor i Rumänien och Polen glatt delat ut intyg mot betalning. 

En av charlatanerna har en tjänst på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och är intervjuad. ”Alex” jobbade som lastbilschaufför i Sverige och läste svenska för invandrare samtidigt som han var inskriven på en sjuksköterskeutbildning i Rumänien. På frågan om han utgör en patientfara svarar ”Alex” att man i ett akut läge alltid kan ringa ambulans. Vad händer om även ambulanspersonalen är lögnare med köpta utbildningsbevis? 

Kvacksalvare inom vården är livsfarliga och måste stoppas. Problemet är att de rumänska och polska intygen klassas som äkta inom EU. Därför har Socialstyrelsen blåögt utfärdat svenska legitimationer. En ansvarig avdelningschef på myndigheten, som är intervjuad av SVT, hänvisar slappt till EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv och menar att de falska sjuksköterskorna först och främst är något för Rumänien och Polen att ta tag i. Byråkratens passiva inställning oroar av tre skäl:

För det första utgör bedragarna ett akut hot mot patientsäkerheten. För det andra undergräver bluffmakarna förtroendet för sjukvården i allmänhet och för vårdpersonal med utländska medicinska utbildningar i synnerhet. Bristande tillit kan tyvärr drabba även de med gedigna internationella akademiska meriter. Det är mycket olyckligt då många vårdyrken samtidigt är bristyrken och arbetskraftsinvandring behövs. För det tredje är det ohyggligt orättvist att lurendrejare lyfter samma lön som riktiga sjuksköterskor som dras med studieskulder. 

Det är naivt att tro att de berörda länderna kommer att agera kraftfullt, det gäller särskilt korrupta Rumänien. Uppdrag granskning har försökt få en intervju med någon på utbildningsdepartementet i Bukarest men ingen ville ställa upp. På Transparency Internationals globala korruptionsindex placerade sig Rumänien förra året på pinsamma plats 57. Flera afrikanska stater rankas högre än EU-landet när det gäller kamp mot mygel. 

EU-kommissionen måste inse att falska intyg är en global patientfara och ta medlemsstaterna Rumänien och Polen i nackskinnet och stänga ner skolor. Det bör även vara tillåtet för myndigheter och arbetsgivare att göra kontroller av vårdpersonal med till synes "äkta" examensbevis. Om bedragare avslöjas bör de dömas till fängelsestraff och svidande böter som kan avskräcka andra. Ytterst handlar det om att rädda liv.