Göteborgs nya modell för resursfördelning mellan förskolorna är en annalkande katastrof, varnar stadens små föräldrakooperativ. De fruktar att den slår undan benen på fristående verksamheter som redan har knappa ekonomiska marginaler. Till skillnad mot kommunala förskolor kan inte ett kooperativ gå med underskott då de inte är offentlig verksamhet.
Det är absurt att sätta krokben för välfungerande förskolor när en allt längre kö av barn i Göteborg väntar på förskoleplats. Nationella branschorganisationen för fristående idéburna förskolor, FSO Fria förskolor, uppger att uppemot 5 000 barn i Göteborg riskerar att stå utan förskola nästa år om de fria förskolorna tvingas lägga ned. Det motsvarar cirka 16 procent av alla barn i förskoleåldern i kommunen (Dagens Samhälle 3/10).
Enligt FSO innebär det nya regelverket att 43 kooperativ i Göteborg måste stänga i juni nästa år. Några behöver bomma igen redan i februari och andra kan hanka sig fram till slutet av 2019 innan resurserna sinat. Därför rekommenderar FSO alla föräldrar att ställa sina barn i den redan långa kommunala kön för att säkra en förskoleplats (Göteborg direkt 14/9).
Alla kommuner i landet har olika resursfördelningsmodeller inom förskolan för att beräkna ersättningen. Skollagen anger bara att det är kommunens budget som avgör bidragets storlek. Den gamla modellen i Göteborg utgick från kommunens genomsnittskostnad per förskoleplats.Fria förskolor fick visserligen inte full kostnadstäckning för heltidsbarn men istället påverkades inte ersättningen om föräldrarnas situation ändrades. Om en vårdnadshavare blir arbetslös eller föräldraledig minskar nämligen barns rätt till heltid och därmed pengen.
Det nya regelverket bygger istället på förskolebarnens faktiska vistelsetid, vilket gör små verksamheter extremt ekonomiskt sårbara. Ersättningen till förskolan för ett barn kan halveras från en månad till nästa om mamma eller pappa blir arbetslös.
Med tanke på att en lågkonjunktur sannolikt närmar sig Sverige kan ett scenario med fler arbetslösa föräldrar i Göteborg inte uteslutas de kommande åren. Kort sagt den gamla modellen för ersättning innebar ekonomisk förutsägbarhet. Den nya skapar däremot osäkerhet.
Förskolan är sedan länge ett rödgrönt sorgebarn i Göteborg. Helene Odenjung, Liberalernas kommunalråd, är kritisk till den nya ersättningsmodellen. Hon kräver därför att reglerna justeras och vill även införa ett högre grundbelopp eftersom det är detta som bekostar verksamheten. Det är ett utmärkt och nödvändigt förslag då förskolans grundproblem i Göteborg är underfinansiering.
Ledarsidan har tidigare uppmärksammat att hundratals förskoleplatser saknas i staden de kommande åren. Enligt stadsledningskontorets kartläggning från förra året beräknas kommunen behöva 470 nya förskoleavdelningar för att få ner storleken på barngrupperna, i enlighet med Skolverkets nya riktlinjer.
Att i detta kärva läge öppna falluckan under välfungerande och uppskattade föräldrakooperativ är att skjuta sig själv i foten. Enligt svensk lag ska föräldrar, och indirekt arbetsgivare, kunna lita på att det finns förskoleverksamhet så att de kan planera sina liv. Det är oroande att rikets andra stad inte klarar att ha en långsiktig planering för den oumbärliga barnomsorgen.
