Författarna, Anders Kalat och Jan Emanuel.
Författarna, Anders Kalat och Jan Emanuel.

Adam Cwejman: Socialdemokrater från framtiden

Jan Emanuel och Anders Kalat har skrivit ett ideologiskt manifest för en modern arbetarrörelse. Är socialdemokraterna kloka så lyssnar de.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Hur ser det socialdemokratiska partiet ut om tio år? Ett möjligt scenario, om man frågar Jan Emanuel och Anders Kalat, författare till boken ”Gemenskap – En kättersk betraktelse över klass, antagonism och en socialdemokrati som gått vilse” (Volante 2024) är att en S-politiker som Lawen Redar är partiledare. De gamla Sahlin- Löfven-åren då man ständigt pratade över huvudet på gamla väljare är ett minne blott.

I ett sådan socialdemokratiskt parti har man övergett flörtandet med liberala innerstadsväljare och verkligen återanknutit till rötterna. Man räds inte samarbeta med Vänsterpartiet i ekonomiska frågor men har samtidigt inget emot att förhandla med SD om migrationspolitik- och rättspolitik.

ANNONS

Det är kort och gott ett helt annat parti än det som Magdalena Andersson i dag styr över - där det huvudsakliga argumentet emot borgerligheten är att den samarbetar med SD och att 1930-talet ständigt är på väg tillbaka.

Jan Emanuel och Ander Kalat beskriver hur den gamla svenska samhällsgemenskapen – byggd inom ramen för ett socialdemokratiskt folkhem – fullkomligt revs upp under 1990-talet och framåt. Både privatiseringar i offentlig sektor och den demografiska förändringen i landet är att skylla, hävdar de. Emanuel och Kalat skildrar hur Socialdemokraterna bidrog till att splittra landet och hur partiet nu kan reparera den skadan.

Deras ideala socialdemokrati har tre ideologiska fundament. Först och främst en gammaldags ekonomisk vänster: Inga privatiseringar, stor offentlig sektor, höga skatter och en aktiv fördelningspolitik. Det andra är en sorts socialdemokratisk konservatism som förordar stabila offentliga och sociala institutioner. Exempel på det är trygghet i offentliga rum (märkligt nog något som länge förbisågs av vänstern) och en fungerande samhällsgemenskap. Till sist finns det ett mått av livstilsliberalism i det hela: Lev och gör som du vill så länge det inte går ut över de gemensamma institutionerna eller någon annans liv.

En inspiration från utlandet är den brittiske författaren och skribenten David Goodhart, sedan länge något av en intellektuell avfälling och observatör från sidlinjen inom Labour. Människor är, enligt Goodhart, grovt uppdelade i två grupper: De som är kopplade till lokalsamhället och ganska orörliga både i värderingar och bostadsort (Somewheres), samt de som är betydligt mer rörliga, både identitetsmässigt och vad gäller bostadsort (Anywheres).

ANNONS

De förstnämnda har, menar både Goodhart, Kalat och Emanuel, trampats på av de sistnämnda som bär på ett illa dolt förakt för arbetarklassen, landsortsbor och socialkonservativa. Emanuel och Kalat är likt Goodhart hemlösa socialdemokrater. De är som statslösa ideologer, utkastade av sina hemländer, i väntan på att få komma tillbaka hem.

Med tanke på att ”Gemenskap” är en socialdemokratisk stridsskrift är det kanske lite underligt att bokens ena författare, Jan Emanuel, förenats med den tidigare kristdemokraten Sara Skyttdal för att ställa upp i Europaparlamentsvalet. Deras valtekniska samverkan kallad Folklistan uppfattas av de flesta som ett parti, inte någon pragmatisk allians mellan vänster och höger. Mest sannolikt är att projektet inte blir långlivat.

Men egentligen är det inte konstigt att Folklistan blev verklighet. Emanuel och Kalat förenas båda av att de är ideologiskt orädda. Här finns inga äckelkänslor, varken åt vänster eller höger.

Jan Emanuel visar ingen rädsla för en etikett som populism, tvärtom – han betraktar det som en hedersbetygelse. Inte heller ett epitet som ”missnöjesparti” rör honom i ryggen. Han menar att partier grundade på en tydlig klasstillhörighet fundamentalt är en sorts missnöjespartier. Man är missnöjd med sakernas tillstånd, exempelvis fördelningen av makt och resurser och vill ställa världen till rätta.

ANNONS

Skulle idéerna läsaren möter i ”Gemenskap” börja synas i det Socialdemokratiska arbetarpartiet så skulle det förvägra borgerligheten makten i det här landet. Det må låta dramatiskt men i boken finner man embryot till ett socialdemokratiskt parti som återupprepar sitt långvariga maktinnehav under 1900-talet. Här återfinns allt det positiva från arbetarrörelsen utan de vänsterakademiska fällorna som politisk korrekthet eller överdriven upptagenhet med moderiktiga postkoloniala eller genusteoretiska idéer.

Det är en socialdemokratisk populism för 2020-talet. Göran Greider och Åsa Lindeborg försökte för några år sedan med något liknande i sin bok ”Populistiska manifestet” (Natur & Kultur 2018). Men Emmanuel och Kalat går djupare i sin kritik och har skrivit en mer vågad bok. Här finns ingen färdplan för vilka frågor Socialdemokraterna bör driva de kommande åren, däremot en ideologisk ryggrad och det är inte så lite.

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS