Ung tjej kollar sociala medier i mobilen.Foto: Fredrik Sandberg / TT
Ung tjej kollar sociala medier i mobilen.Foto: Fredrik Sandberg / TT Bild: Fredrik Sandberg/TT

Adam Cwejman: Sociala medier har gjort en generation deprimerad

Fler och fler unga mår allt sämre, i synnerhet unga tjejer. Det börjar bli tydligt att en del sociala medier är en bidragande orsak.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Att sociala medier har förändrat vår värld i grunden är ingen överdrift. Vi är inne på det andra decenniet av delade kommentarer, bilder och videos. Att visa upp sig – sin familj, resa, husdjur, släkt, bedrifter och livshändelser – har på många sätt fört människor samman. Vi är på något sätt närmare varandra, kan hålla kontakten med folk på ett annat sätt och är inte lika begränsade av geografiska avstånd.

Men det finns en mörk baksida som rör den psykiska ohälsan bland unga, och i synnerhet tonåriga flickor.

I en rad länder som Storbritannien, Australien, Kanada och USA har det skett en ökning av antalet unga personer, i synnerhet tonåringar, som uppger att de mår dåligt eller lider av depression som behandlas av sjukvården. Ökningen började 2012 och därefter har varje år blivit värre än det föregående. I Sverige finns ett liknande mönster, även om ökningen av psykisk ohälsa skedde några år senare.

ANNONS

Orsakerna kan vara många. Dålig skolgång, mobbing och ekonomiska problem för familjer hör till dessa. Men finns det någon variabel som sticker ut? Den amerikanske psykologen Jonathan Haidt menar det.

Han har länge studerat psykisk ohälsa bland unga och håller just nu på att skriva en bok i ämnet. I ett nyhetsbrev låter han läsaren följa med i arbetsprocessen och delar med sig av olika rön under arbetets gång.

Projektet började med en misstanke: Användningen av sociala medier tar riktig fart först 2012, då användningen av nya sociala medier som Instagram (lanserat 2010) får stort genomslag. Samtidigt sker den största ökningen av depression bland pojkar och flickor i flera länder där sådan statistik finns tillgänglig.

Var detta enbart en slump?

Att två fenomen samexisterar i tid behöver inte betyda att det ena förklarar det andra. En korrelation behöver inte innebära att det finns ett orsakssamband. Därför måste man reda ut vad som leder till vad och vilken orsak som främst kan förklara den psykiska ohälsan bland unga.

Tidigare studier har exempelvis inte funnit något sådant samband eller så har det bara funnits ett svagt samband. Men vad Haidt gör i det pågående projektet är att titta på de tidigare studierna mer detaljerat och skilja ut olika grupper från varandra. Under de senaste åren har det dessutom tillkommit en hel del forskning som borrat djupare i frågan än vad som tidigare har varit fallet.

ANNONS

Det som framkommer är att användning av smarta telefoner inte per definition gör människor olyckliga. Pojkar och flickor påverkas inte heller likvärdigt, därutöver påverkas vi olika starkt av olika sorters sociala medier. Exempelvis har Instagram en betydligt mer allvarlig inverkan på måendet än vad Facebook har.

Ett viktigt tillägg till forskningen är att det nu också har börjat göras experiment. Man delar in försökspersonerna i olika grupper och låter en av grupperna helt upphöra med sociala medier under en längre period för att se vad som händer. Av de tio experimentstudier som har genomförts visade åtta av dessa att minskad eller ingen användning väsentligen påverkade det psykiska måendet till det bättre, i synnerhet bland tonåriga flickor och unga kvinnor.

I en brittisk studie undersökte man om det fanns ett samband mellan användning av sociala medier och depression bland ungdomar. Sambandet mellan depression och antal timmar ägnade per dag åt sociala medier var mycket starkt.

Även skillnaden mellan pojkar och flickor var tydlig. Bland de som använder sociala medier fem timmar eller mer dagligen var andelen deprimerade flickor över 35 procent. Motsvarande siffra för pojkar var 15 procent. Andelen deprimerade går upp bland flickor vid så lite som en halvtimmes användning av sociala medier per dag, tröskeln är högre för pojkar.

ANNONS

Sociala medier gör oss uppkopplade mot andra människors liv på ett till synes djupt men samtidigt väldigt ytligt vis. Det kan ge en försåtlig känsla av närhet samtidigt som många unga upplever att de känner sig isolerade och förfrämligade ifrån sin omgivning.

I synnerhet visuella sociala medier (som Instagram) där man ska visa upp sig ger upphov till ett ständigt självreflekterande. Det låter ju inte så dåligt, tänker nog en del. Men detta självreflekterande leder inte sällan till tvivel och djupa känslor av otillräcklighet. I synnerhet för unga tjejer spelar detta stor roll. Att sitta i timmar och ta selfies, redigera dessa, lägga ut, vänta på kommentarer, jämföra med andra och reaktionerna de får förstärker fixeringen vid det egna yttret. Ingen människa mår bra av att ägna sig för mycket av det, men just unga tjejer drabbas hårdast.

Att det tycks vara allvarligast för barn i de yngre tonåren är ingen slump: Det är då vi som människor tar steget ut från familjen och socialiseras in i vår omgivning, och vi är då på jakt efter sammanhang och en känsla av tillhörighet. Samtidigt bygger tonåringar upp sitt självförtroende och sin identitet. Sökandet är en naturlig del av att växa upp men gör oss också sårbara för jämförelser och idealbilder som kan tyckas ouppnåeliga.

ANNONS

Det som Jonathan Haidt och gruppen runt honom kommit fram till kan inte viftas bort. Slutsatserna bygger på en stor mängd studier som inte bara visar att sociala medier är en av många variabler som förklarar det allt försämrade psykiska måendet. Sociala medier är huvudorsaken.

För stora företag som Meta (som äger både Instagram och Facebook) är dessa rön besvärande. Hela deras affärsidé bygger på att vi som användare stannar kvar så länge det bara går. Att fånga nya grupper av användare är nödvändigt för att hålla igång annonsaffären. Därför kommer algoritmerna hela tiden förfinas så att vi förblir beroende. Vår uppmärksamhet är hårdvaluta och många begåvade människor på Meta arbetar för att behålla användarna.

Men det börjar bli dags för en medveten motreaktion. Det som är Metas naturliga vinstintresse kan gå på tvärs med ett annat, betydligt viktigare, samhällsintresse: unga människors psykiska mående. Att som förälder ha samtal om hur sociala medier både kan vara bra och dåliga är ett första steg. Men frågan är om det finns en rimlig nivå av användning av sociala medier. Flera av studierna som Haidt åberopar visar att just unga tjejer redan vid en rätt sparsam användning av exempelvis Instagram påverkas negativt.

ANNONS

Politiskt är det här något av en ickefråga. Och konstigt vore väl annars. Vad kan eller bör politiker egentligen göra? Att reglera användningen av telefoner och i synnerhet specifika appar är invecklat och kan lätt leda fel. Men det finns lösningar.

Den trettonårsgräns som idag finns för att registrera sig på exempelvis Instagram är nästintill helt meningslös. Det finns inget sätt att kontrollera att den efterlevs. Om det nu konstateras att sociala medier är en huvudorsak till psykisk ohälsa bland unga borde användningen regleras på samma sätt som exempelvis alkohol.

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS