Snåriga regler har ett högt pris

Det finns nästan alltid argument för nya regler och nya undantag från reglerna. Men det är lätt att glömma bort att ett snårigt regelverk utgör en kostnad i sig.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

Leonardo da Vinci sa att ”enkelhet är den ultimata förfiningen”. Det ligger mycket i det. Tyvärr har denna visdom kommit bort i vårt samhälle, särskilt inom det offentliga. Alla vägar verkar snarare leda till ännu mer komplexitet – och mindre makt åt medborgarna.

När man förbättrar ett system borde resultatet bli att det på ett mer effektivt sätt fyller sitt syfte. Det bör bli mer träffsäkert, smidigare och mer ”osynligt” i bemärkelsen att det skapar färre problem för dem som använder det.

Men med våra lagar och regler är det inte så. De ändras hela tiden och nya läggs till. De nya reglerna behöver i sin tur nya undantag och förklaringar. Varje skrivning ska justeras perfekt; ett arbete som aldrig blir klart. Byråkratin frodas, som en konsekvens.

ANNONS

Bakom detta må finnas god vilja att uppnå precision i rättvisa, att blidka olika grupper och mål, att täcka upp för alla möjliga situationer. Men baksidan är en ökad snårighet.

Ett exempel är skattereglerna, med alla förmåner som ska räknas in och avdrag man kan göra.

En sådan simpel sak som att låna en cykel från arbetsgivaren räknas som en skattepliktig förmån och är omgärdad med en massa regler. Utformningen som finns ansågs dock inte bra nog, så från 1 januari 2022 införs en skattelättnad som innebär att cykelförmånen bara ska beskattas för den del av förmånen som överstiger 3000 kronor under ett år. Ska man jubla över att systemet nu är perfekt? Eller borde man kanske snarare ifrågasätta hela regleringen?

De största förlorarna på komplicerade och detaljerade regler är vanliga människor. De med stöd och tillgång till kunniga jurister har de största fördelarna. Självklart gynnas också de som tar fram reglerna och de som får sin försörjning av att arbeta med deras efterlevnad.

Enklare system och tydligare regler har fördelen att de gör det lättare för befolkningen att förstå vad som händer och ger dem mer kontroll över det som rör dem själva. En annan aspekt är att med enklare system har gemene man en större chans att tycka till om dem.

ANNONS

Varje invånare är inte expert på allt som det offentliga sysslar med, såsom byggnormer, klimatcertifieringar eller medicinsk teknik. Men när regler är komplexa och de offentliga organisationerna är stora och byråkratiska blir det ännu svårare att förstå vad de egentligen sysslar med, vem som har ansvar för vad och bedöma om något som är bra eller inte.

Regleringar verkar vara för politiker och tjänstemän som vattnet är för fiskarna. De är så självklara att de inte ens märker dem. Men då måste vi andra påminna dem om att så inte är fallet och fråga vilka de jobbar för egentligen. Är det för medborgarna eller för dem själva?

Självklart finns viktig och befogad reglering, som gör att vi människor ska kunna leva tillsammans i samhället, men det finns också sådan som löpt amok och borde ifrågasättas. Det vi får ut måste ställas mot kostnaden.

Det är ingen konst att bygga stora system och organisationer om man har stora resurser för det, som Sverige har i och med de höga skatterna. Det svåra, som kräver vilja och skicklighet, är att bygga mindre system som är enkla och effektiva. Det är den perfektionen som da Vinci talade om.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS