Våld föder våld. Snarare än ekonomi är det psykologiska och socialpsykologiska faktorer som avgör om någon hamnar i kriminalitet.
Våld föder våld. Snarare än ekonomi är det psykologiska och socialpsykologiska faktorer som avgör om någon hamnar i kriminalitet. Bild: Anders Wiklund/TT

Sluta skylla brottsligheten på fattigdom

Det går inte att bortse från de individuella, sociala och kulturella orsakerna till kriminaliteten.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Skattesänkningar, ökade klyftor och ojämlikhet ligger till grund för den eskalerande brottsligheten i Sverige. Det har länge varit Socialdemokraternas älsklingshypotes. Men nu verkar det som att vänstern får söka nya förklaringar.

En ny kunskapssammanställning från Brottsförebyggande rådet konstaterar att ”sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och brottslighet är svagt”. I stället bedöms andra faktorer vara viktigare när det gäller att förklara varför någon blir kriminell. Det handlar om individuella egenskaper som bristande impulskontroll eller en tillåtande attityd mot brottslighet. Men även konflikter i ursprungsfamiljen och föräldrarnas sätt att uppfostra barnen.

Att våld används som uppfostringsmetod bland invandrare med bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika – en grupp som också är överrepresenterad i brottsstatistiken – har uppmärksammats alltmer de senaste åren. Att våld föder våld är ingen långsökt gissning.

ANNONS

Rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist, som har jobbat i flera utsatta områden, skrev nyligen om hur hon till och med blev uppmanad av en pappa att slå hans barn om det inte uppförde sig i skolan (SvD 3/2).

Innan årsskiftet gjorde SR-journalisten Katarina Gunnarsson ett reportage om Stockholmsförorten Botkyrkas våldspreventiva program som involverar föräldrar, skolpersonal och barn (SR 29/12 2022). När Gunnarsson intervjuar kommunens trygghets- och säkerhetsdirektör säger hon att i princip alla gängkriminella som hon mött har upplevt våld som barn. Därför påbörjas arbetet mot våld redan när barnen går på förskolan.

Det finns många anledningar till att många hellre har velat uppehålla sig vid socioekonomiska faktorers påverkan på brottslighet snarare än kulturens betydelse. Förutom att man inte velat stigmatisera en viss etnisk grupp och säga att en kultur är bättre än en annan har det setts som mossigt att prata om att goda värderingar börjar i hemmet.

Sen är det alltid skönt att lägga ansvaret på motståndarsidan – den tidigare justitieministern Morgan Johansson (S) missade aldrig ett tillfälle att skylla på den före detta moderatledaren Fredrik Reinfeldts skattesänkningar för allt som har gått fel i Sverige.

Det handlar för övrigt inte bara om ursprungskulturen – där uppfostringsvåld är kulturellt accepterat inom såväl skolan som familjen – utan även den kultur som har utvecklats i Sveriges segregerade förorter där ett skadligt machoideal råder och tonårskillar som bär vapen kallas ”soldater”.

ANNONS

För att kunna bryta utvecklingen räcker det inte bara med informationsinsatser för utrikesfödda föräldrar, även om man börjar så tidigt som på mödravårdscentralen. Många vet att aga är förbjudet enligt svensk lag. Det krävs att föräldrar faktiskt vill förändras och att svenska uppfostringsmetoder ses som bättre än dem man har med sig från hemlandet. Om det ändå vore lika enkelt att förändra kulturella uttryck som att höja skatten.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS