EU är byggt på ruinerna av två världskrig med syftet att bevara freden för kommande generationer. Därför har utvidgningen, som enat en kontinent som under ett halvsekel var delad av järnridån, varit så viktig.
Unionens dragningskraft har spelat en avgörande roll för den positiva utvecklingen i Öst- och Centraleuropa efter kommunismens fall. Ansträngningar har gjorts för att leva upp till Bryssels tuffa krav på demokrati, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och marknadsekonomi. Men två allvarliga felbedömningar har gjorts från unionens sida.
I år är det tio år sedan Rumänien och Bulgarien fick gå med i EU på nåder trots att de inte uppfyllde alla krav. Men ett misstag verkar inte räcka, och nu håller man på att begå ett till.
I september höll EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ett linjetal om EU-samarbetet. I anförandet lovade han att Rumänien och Bulgarien skyndsamt skulle få fullt medlemskap i EU:s passunion Schengen.
Genomförs Junckers plan innebär det att rumänska och bulgariska medborgare kan resa utan pass mellan de 26 länder som är med i avtalet. Nyligen meddelade EU-kommissionen att löftet skjuts upp men bara till nästa år fast det är uppenbart att varken Rumänien eller Bulgarien är redo för Schengen än på många år. När länderna fick EU-medlemskap skapades en kontrollmekanism (CVM) för att åtgärda bristerna i rättsväsenden och stärka kampen mot korruption.
Det räcker med att titta på Transparency Internationals globala korruptionsindex för 2016 för att se att satsningen misslyckats. Rumänien placerar sig på pinsamma plats 57 och Bulgarien rankas ännu längre ner på plats 75. Högre upp på listan finns afrikanska länder som Rwanda, Namibia och Botswana.
Schengensamarbetet innebär att gränskontrollerna mellan länder slopas. Det är visserligen gynnsamt för företag men underlättar även för organiserad brottslighet som exploaterar sårbara människor. Två aktuella fall visar att bulgariska medborgare förts till Sverige och tvingats att tigga.
I november dömdes två bulgariska män av Örebro tingsrätt till fängelse i fyra år och två månader för att under slavliknande förhållanden tvingat tio landsmän till att tigga i Sverige. I början av december sprängde polisen ett annat nätverk, som haft Växjö som bas, som misstänks ha tvingat över 20 människor från Bulgarien att tigga. Miljonbelopp ska ha förts ut från Sverige.
Prostitutionen i Sverige domineras alltmer av utländska ligor från Rumänien. Den största gruppen prostituerade i Stockholm förra året var enligt polisen kvinnor från Rumänien. Av de 42 personer som de senaste tre åren dömts för koppleri eller människohandel för sexuella ändamål i Sverige är 12 rumänska medborgare, alltså var fjärde person. Det visar en färsk granskning som Kaliber i Sveriges Radio har gjort.
Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat är drygt 40 procent av Rumäniens befolkning klassad som fattig. Mest marginaliserade är landets romer vars levnadsvillkor enligt FN kan jämställas med folken söder om Sahara, de fattigaste i hela världen. Utsatta unga blir lätta offer för människohandlarna.
Ökad, snarare än minskad, gränskontroll är befogad när det gäller både Rumänien och Bulgarien. Dessa länder får inte släpps in i Schengen innan de gjort sina hemläxor och bestående resultat uppnåtts när det gäller mänskliga rättigheter och brottsbekämpning. Ger man Rumänien och Bulgarien tillträde minskar möjligheterna att från EU:s sida ställa krav på motprestation. Det misstaget bör inte återupprepa.
EU brukar lyftas som ett framgångsrikt exempel på soft power. Teorin lanserades 1990 av amerikanske statsvetaren Joseph Nye. Den mjuka makten, hävdade Nye, utmärks framförallt av attraktion. Om EU associeras med kriminalitet och misär flagar attraktionen. EU-vänner behöver värna unionens mjuka makt när nationalistiska partier i allt fler länder vädrar morgonluft. Sverige måste driva att medlemskap i Schengen används som morot men framförallt piska för att tvinga Rumänien och Bulgarien att börja leva upp till reglerna för EU-medlemskap.
