Det är fem år sedan som självmordsbombaren Taimour Abdulwahab sprängde ihjäl sig själv i centrala Stockholm, och exakt en månad sedan det andra stora terrordådet i Paris. Torsdagens blocköverskridande överenskommelse om tuffare lagar mot terrorism kunde alltså inte ha kommit lägligare.
Vissa av förslagen som nu har lagts fram borde ha genomförts långt tidigare, bland annat skärpta bestämmelser för att stoppa missbruket av svenska pass och att organisationer som sprider våldsbejakande budskap inte ska få ta del av offentliga medel.
Det finns en del förslag, eller snarare utformningar av lagförslag, som är mindre välgenomtänkta. Bland annat skriver FRA i sitt remissvar att sättet man kriminaliserar terrorresor på skulle försvåra för myndigheten att dela med sig av sin signalspaning till Säkerhetspolisen.
Advokatsamfundet påpekar i sin remiss att förslaget till förbud mot finansiering av terror i sin nuvarande form kan leda till att oskyldiga drabbas. Som exempel anges att den som skickar pengar till en släkting kan komma att räknas som brottsling. Lagförslaget tar nämligen inte hänsyn till om avsikten var att finansiera terror eller inte, utan vad den som tar emot gåvan planerar att använda den till.
Ett annat problematiskt förslag är att man öppnar för hemlig dataavläsning, vilket skulle ge polisen rätt att skicka trojaner till misstänktas datorer. Det skulle utgöra ett stort ingrepp i den personliga integriteten, vilket är anledningen till att Datainspektionen avstyrkte förslaget redan för tio år sedan.
Det är uppenbart att överenskommelsen har tillkommit under stor press, liksom det mesta som kommer från politiskt håll just nu. Men det hade varit bättre, för såväl rättssäkerheten som Sveriges säkerhet, ifall de sex partierna skyndade långsamt.
