Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bör uppmuntras.  Bild: Vilhelm Stokstad/TT
Bör uppmuntras. Bild: Vilhelm Stokstad/TT

Bawar Ismail: Skolbiblioteken viktigare än någonsin

När unga läser mindre måste skolbibliotekens roll som läsfrämjande insats stärkas.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

De yngres negativa attityd till läsning bekräftas i undersökning efter undersökning. Pisa 2018: Nästan 40 procent av eleverna ansåg att läsning var slöseri med tid. Rapport från Medierådet år 2019: Endast 11 procent i gruppen 17-18-åringar läser böcker eller tidningar dagligen. Undersökning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor år 2020: Andelen ungdomar som läser böcker på fritiden har på ett decennium halverats från 60 procent till 30 procent.

Samtidigt pekar flera studier på att ungas mediekonsumtion skiftat till internet och mobiler. Unga tillbringar alltså hellre tid på Youtube än att damma av någon bok. Barnen tycks även ha övergivits av vuxenvärlden. I stiftelsen Legilexis högläsningsundersökning från 2019 framkom att endast 35 procent av föräldrarna med barn i tidig skolålder högläste dagligen.

Det är deprimerande att ta del av siffrorna.

Att sätta sig in i andras skor. Upptäcka nya världar. Få inblick i andra kulturer. Att lära sig något nytt eller bara att låta sig underhållas av skrivna ord som inte är menade att försvinna med ett litet svep över skärmen. Allt detta går barn och unga miste om. Konsekvensen av denna olust till läsning kan bara leda till sämre läsförståelse och en svårare skolgång.

Hur ska trenden brytas? Om föräldrar inte kan eller vill ta på sig ansvaret faller det på skolan att förmå unga att läsa mer. Kanske leder läskrisen till skolbibliotekens stora återkomst?

Enligt skollagen ska elever ha tillgång till skolbibliotek. Men vad det innebär tolkas olika. Måste det vara ett rum fullt med böcker? Ska det vara bemannat med en särskild bibliotekarie? Räcker det om man samarbetar med ett folkbibliotek? En sak är däremot säker, svenska elever har inte en likvärdig tillgång till skolbibliotek. Enligt Kungliga biblioteket har endast 43 procent av landets elever tillgång till halvtidsbemannade skolbibliotek.

I slutet av januari överlämnade tidigare utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) sitt första delbetänkande i den statliga utredningen om att stärka landets skolbibliotek. Utredningen föreslår bland annat att biblioteken måste vara bemannade och att dess roll som läsfrämjande resurs förtydligas i skollagen.

Få reagerade negativt på Fridolins utredning. Ja, förutom Friskolornas riksförbund och dess VD, Ulla Hamilton, som betraktade förslagen som ”dumheter”. I stället ansåg Hamilton att det kunde räcka med ”lättillgängliga böcker i korridoren” (Aftonbladet 19/1).

Så talar bara en vuxen, som likt övriga vuxenvärlden, totalt övergivit en barn- och ungdomsgeneration i händerna på allt som stavas digitalt. Men om lusten att läsa inte väcks i hemmet, kan kanske ett skolbibliotek med engagerade och kompetenta bibliotekarier uppmuntra elever till att utforska litteraturens värld.

Några dumheter är det inte fråga om, snarare ett blygsamt försök till att vända läskrisen bland unga.