Skolan klarar inte alla problem

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Senastetiden har det kommit flera uppseendeväckande nyheter från skolans värld. En handlade om flickan i Lund som tvingades stanna hemma, medan två elever som dömts för våldtäkt gick kvar på skolan. I Göteborg har GP rapporterat om elever som varit så våldsamma mot lärarna att lärarfacken reagerat mot Fiskebäcksskolan (21/3).

De nämnda incidenterna är förstås väldigt olika. Men det som är gemensamt är att skolledningarna på olika sätt har anklagats för att agera svagt. Samtidigt har de inte agerat fel – enligt lagen.

Tittar man på reglerna som finns om att till exempel stänga av elever har rektorer i dag ett ganska svagt mandat att fatta sådana beslut. Visst, enligt skollagen kan rektor stänga av en elev under en vecka. Men det är tydligt att det är en slags sista-åtgärd. Andra åtgärder som utredningar och samtal ska prövas först. Och vad händer efter en vecka?

ANNONS

Tanken är att avstängningen ska ge skolan andrum att koppla in hjälp och hitta en plan för att hantera eleven och situationen. Men om det handlar om elever som begår grova brott, är medlemmar i kriminella nätverk eller lider av allvarliga psykiska sjukdomar kan man undra hur mycket andrum en vecka ger.

Dagens regelverk poängterar skolplikten. Principen är att det individuella barnets rätt till skolutbildning. Det är en sympatisk tanke och historiskt har det säkert funnits skäl att betona den.

Men reglerna innebär att det ställs orealistiska förväntningar på skolan. Eftersom unga brottslingar inte sätts i fängelse och unga med svåra störningar sällan tvångsvårdas måste skolan vara beredd på att hantera elever som begått grova brott eller som mår mycket psykiskt dåligt. Till detta har en vanlig skola varken kunskap eller resurser. Skolplikten och rättighetstänkandet sätts därmed före arbetsmiljön på skolan, andra elevers skolgång, och inte minst barnets egen hälsa.

Därför behövs en balanserande princip. En tanke om skolfred. Skolan ska vara en särskild plats för undervisning. Rektorn ska ha ansvaret för att upprätthålla en god och trygg miljö för inlärning och med det uppdraget måste det följa både mandat och viss självständighet.

En första åtgärd är att ändra lagen så att det blir enklare för rektorer att stänga av och flytta elever. Det räcker inte bara med möjligheten, utan det måste också finnas en förväntan på att rektorer använder dessa verktyg om det krävs för arbetsmiljön på skolan. Liberalerna har mot bakgrund av den senaste tidens händelser sagt att de ska utarbeta förslag som stärker rektorns mandat.

ANNONS

Men därutöver behöver också andra institutioner få ett tydligare uppdrag att bistå skolan när det behövs. Kanske framförallt socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. När en rektor säger att skolan inte har egen förmåga att hantera en elev måste den också kunna erhålla stöd. Samhället måste ha en plan B för elever som under en period inte kan vara på en vanlig skola.

För om skolan, som i dag, på egen hand ska förväntas kunna hantera svåra sociala problem, kriminalitet och psykisk sjukdom kommer det att få konsekvenser. Läraryrket kommer knappast att bli mer attraktivt och skolsegregationen kommer att skyndas på. Föräldrar med ambitioner och kunskap om skolsystemet kommer att rösta med fötterna och flytta sina barn.

ANNONS