Skattehöjningar kan undvikas

Det saknas 90 miljarder kronor till välfärden fram till 2026. Men med bättre prioriteringar och ökad produktivitet bör ytterligare skattehöjningar kunna undvikas.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Sverige står inför stora demografiska utmaningar. De stora barnkullarna på 40-talet i kombination med ökad livslängd innebär att antalet personer över 80 år väntas öka med 200 000 – motsvarande 36 procent – fram till 2026.

Det behövs därför nya äldreboenden och vårdcentraler för att möta ökningen och det innebär i sin tur att det behövs fler undersköterskor, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Närmare bestämt skulle det behövas 560 nya äldreboenden och 75 nya vårdcentraler. Detta enligt regeringens beräkningar. Rekryteringsbehovet uppskattas till 80 000 (!) personer under samma tidsperiod.

Expansionen med äldreboenden och personal är inte gratis. Fram till år 2026 saknas 90 miljarder kronor till välfärden. Frågan är var dessa miljarder ska hittas. Finansminister Magdalena Andersson (S) utesluter inte skattehöjningar. Men hon pekar också på att skattepengarna behöver prioriteras och användas smartare: Resurser ska inte läggas på dyra konsulter och dåligt genomföra upphandlingar, var budskapet i ett pressmeddelande från Finansdepartementet.

ANNONS

Finansministern har rätt i att det finns pengar att spara. Fredrik Tamm, expert på offentliga upphandlingar på researchbolaget Dagens Samhälle Insikt, uppskattar att minst 10 procent av kostnaden för upphandling är rent slöseri. 2017 motsvarade det närmare 90 miljarder kronor.

Valet står alltså inte enbart mellan prioriteringar och skattehöjningar, vilket den socialdemokratiske fritidspolitikern Bengt Berndtsson – som tidigare varit bland annat förvaltningschef inom Mölndals kommun – klokt påpekar i en debattartikel. Han menar att det istället behövs mer produktivitet inom välfärden: "Den helt dominerande uppfattningen är att det krävs mer pengar och mer personal för att bibehålla omfattning och kvalitet. Men att finna 80.000 nya medarbetare förefaller högst osannolikt och bara det borde vara en drivkraft för att ge förbättringar av produktiviteten högsta prioritet."

2017 publicerade Svenskt Näringsliv en rapport om produktivitetspotentialen i den kommunala sektorn, baserad på beräkningar av konsultbolaget WSP. Kostnadsnivån för kommunernas viktigaste verksamheter analyserades i ett antal kostnadseffektiva kommuner. Sedan gjordes antaganden om hur mycket som skulle kunna sparas om övriga kommuner närmade sig denna nivå. Svaret var mellan 19 och 42 miljarder kronor.

Om Göteborgs kommun skulle kunna sänka sina kostnader till genomsnittsnivån för de kommuner som presterar bäst till lägst kostnad skulle drygt 2,9 miljarder kronor kunna sparas per år. I beräkningen har hänsyn tagits till strukturella skillnader för att Göteborgs resultat ska kunna vara jämförbart med andra kommuner.

ANNONS

Detta är ett räkneexempel som inte nödvändigtvis kan översättas rakt av från teori till praktik. Exemplet visar emellertid att det finns produktivitetspotential – och därmed pengar att spara. Med bättre prioriteringar och ökad produktivitet bör ytterligare skattehöjningar kunna undvikas, eller åtminstone begränsas. Oavsett behövs det pengar och det snabbt. Det skulle inte skada att se över vilka vinster som kan göras genom kloka besparingar innan väljarna hotas med ytterligare skattehöjningar.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS