När den senaste Pisa-undersökningen presenterades i höstas var det många som drog en lättnadens suck. Svenska 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap hade förbättrats. Äntligen en positiv nyhet!
Men resultaten verkar inte stämma. Expressen har granskat urvalsgrunderna för Pisa-undersökningen, och den bild som framkommer är inte särskilt smickrande (2/6). Det verkar helt enkelt som att Sverige har fuskat på provet.
De elever som deltar i Pisa ska lottas fram utifrån ett representativt urval. Det finns enligt reglerna två grunder till att exkludera elever som väljs ut av slumpen: om eleven lider av en funktionsnedsättning, eller är nyanländ och har fått undervisning i mindre än ett år.
Men i den svenska Pisaundersökningen har elever plockats bort på felaktiga grunder, enligt Expressen. Personer som gått i svensk skola mer än ett år har sållats bort. Det har troligtvis lett till ett bättre resultat för Sverige än vad som hade varit fallet om man följt reglerna.
Egentligen får länderna inte exkludera mer än fem procent av eleverna, men Sverige fick dispens att räkna bort elva procent i årskullen, på grund av den exceptionellt stora flyktinginvandringen. Men utifrån antagandet att andelen som sorterades bort på grund av funktionsnedsättning var lika stor 2015 som 2018, framkommer ett glapp. Den andel som plockats bort i kategorin ”nyanländ med mindre än ett års undervisning i svensk skola” är större än den grupp som de facto räknades in i kategorin nyanländ. Skolverket har varit medveten om underrepresentationen, men underskattat det snedvridna urvalet. Enligt Expressen har myndigheten missat detta eftersom de blandat ihop folkbokföringsdatum med det datum som personen kom till Sverige och började skolan. Dessutom verkar det som att elever som är födda i Sverige sorterats bort på grund av bristande språkkunskaper.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) har krävt att OECD gör en ny granskning av resultaten. Det är bra. Om Expressens uppgifter stämmer, och misstanken att till och med inrikes födda elever sorterats bort är sann, rör det sig om en smärre skandal.
En rektor som Expressen pratat med säger till tidningen att skolan brutit mot OECD:s regler eftersom hon anser att en elev som knappt har gått i skolan i hemlandet skulle må dåligt av att skriva provet. Det är lätt att förstå den tankegången. Ska en femtonåring som aldrig har gått i skolan tvingas genomföra ett prov anpassat efter någon som förväntas ha en nioårig skolgång i ryggen? Men Pisa är inte till för att mäta en enskild elevs kunskaper. Undersökningarnas syfte är att jämföra kunskapsutvecklingen i ett land över tid, och mellan länder. Om urvalen görs på felaktiga grunder blir sammanställningen värdelös.
Det kan givetvis vara så att andra länder också fuskar. Huruvida alla andra OECD-länder följer reglerna till punkt och pricka är omöjligt att veta. Att alla rektorer i alla skolor i samtliga länder som deltar skulle vara helt skrupelfria är kanske inte ens särskilt troligt. Men det ändrar inte det faktum att det är allvarligt om Skolverket har räknat fel. Det skadar förtroendet för myndigheten. Och det är självklart aldrig rätt att fuska.
Sådana här felsteg får inte upprepas. Men vi kan ändå dra lärdom av detta. I svensk debatt fungerar Pisa-undersökningarna som ett slutbetyg över den svenska skolan. Om något visar Expressens granskning att Pisa nödvändigtvis inte är ett optimalt verktyg för att utvärdera kunskapsläget i svenska klassrum. Svensk skoldebatt – och i förlängningen skolpolitik – ska inte utformas utifrån vad resultaten säger. Då är det bättre att titta på resultat i de nationella proven. Trots allt är det viktigaste vad ungdomarna faktiskt lär sig, inte att svenska myndighetschefer ska kunna visa upp glada miner på presskonferenser.
