Börshets. Academedias börsintroduktion ger eko i den politiska debatten.
Börshets. Academedias börsintroduktion ger eko i den politiska debatten.

Självklart ska välfärdens utförare ska vara på börsen

Ledare: Kritiken mot välfärdsföretagens börsplaner är snarare en känsloyttring än rationellt tänkande.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Efter börsintroduktionerna av utbildningsföretaget Academedia och omsorgsbolaget Attendo är det nu fler välfärdsbolag som vill in på börsen. Anledningarna är flera, men framförallt är det få som, trots en hätsk retorik, tror att det blir ett vinstförbud.

Regeringens välfärdsutredare Ilmar Reepalu menade i Sydsvenskan tidigare i våras att hans uppgift är att bedöma vad som är en rimlig avkastning på välfärdsbolagens kapital. (8/4) Han kommer troligtvis inte att förslå något förbud när han presenterar resultatet av sin välfärdsutredning i november.

I en bekymrad politisk samtid, med en hägrande risk för en Brexit och ett presidentval i USA med orosmolnet Donald Trump som en av huvudkandidaterna, ses den svenska välfärdssektorn som en trygg investering. Intresset för Academedia var rekordstort och aktien övertecknades 40 gånger.

ANNONS

Ändå har välfärdsföretag på börsen blivit ett slagträ i den svenska debatten. LO-bossen Karl-Petter Thorwaldsson beskrev regeringens politik med acceptans av valfrihet och vinster under helgens LO-kongress som "en våt filt över skolpolitiken" (Aktuellt 19/6).

Den rödgröna regeringen försöker samtidigt gå i opposition mot sin egen politik. Statsminister Stefan Löfven (S) hävdade i partiledardebatten i Agenda senast att skolföretaget Academedias börsnotering skulle innebära att barn säljs på den öppna marknaden. Att vilja begränsa vinster har inte blivit en framgångsfaktor för Vänsterpartiet som ensamt entydigt tagit ställning. Så att flera inom regeringen populistiskt pekar ut börsen som huvudfiende är en gåta.

Att ett läkemedelsföretag som är underleverantör till den offentliga vården finns noterat är det få som ifrågasätter. Även de samhällsviktiga bankerna och pensionerna finns på börsen. Statliga bolag börsintroducerades i rask takt under 80- och 90-talet. Men att företag som bedriver vård, skola och omsorg skulle handlas på börsen är något som i alla fall medialt renderar protester.

Varken riskkapitalister eller kommunpampar får göra vad de vill med skattebetalarnas pengar. De politiska kraven på offentligt finansierad verksamhet är och ska vara hårda. Det tar dock inte bort det faktum att det är ett felaktigt antagande att vinstuttag leder till kvalitetsbrister.

ANNONS

Närmare 1,5 miljoner svenskar äger aktier, det är lika många som är medlemmar i LO. Academedias börsintroduktion är knappast en utförsäljning, utan ett sätt att ekonomiskt sprida det finansiella åtagandet. Transparensen och insynen ökar snarare vid en börsintroduktion.

Alla företag bör inte vara på börsen, precis som alla privatpersoner inte ska äga aktier. Men kritiken mot välfärdsföretagens börsplaner är snarare en känsloyttring än rationellt tänkande. De företag som finansierar välfärden finns på börsen, då är det inte så konstigt att även utförarna finns där.

ANNONS