Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Maria Haldesten: Signerat Haldesten: Ett vardagsnära EU

Samarbetet griper in i folks vardag i betydligt högre utsträckning än många väljare tänker på.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Tänk lokalt, agera europeiskt. Det skulle kunna vara valspråk för EU:s program för livslångt lärande. Den europeiska klass som finns i Kungsbacka, för elever på Elof Lindälvsgymnasiets el- energi- och industritekniska yrkesprogram, är ett närliggande exempel. Eleverna får möjlighet att göra en del av sin utbildning i de andra EU-länder/kommuner som deltar i det EU-finansierade projektet European Industrial Automation Class (EURIAC)

– Utbildningsutbyte har blivit allt vanligare och tagits som mer självklart för akademiker, men inte för elever på yrkesprogram. Men det är minst lika viktigt för dessa killar och tjejer att få utbildning och behörighet som fungerar i andra europeiska länder. Varför skall inte de få samma möjligheter? säger Europaparlamentariker Kent Johansson (C), som kommit för att besöka klassen.

De vinster eleverna gör genom ökad bredd i utbildningen kommer även industrin till nytta. Lärdomar, bland i annat i form av olika angreppssätt för problemlösning, tar ju eleverna med sig hem i bagaget. 

– Det är trevligt att se ett annat skolsystem – inte bättre men annorlunda. Hemma är vi mer ute i verksamheten, säger en elev från den holländska staden Breda.

Tiden för teori/praktik är en av skillnaderna. I Holland tillbringar eleverna 75 % procent av utbildningstiden på företag.

– Det är inte bara eleverna som lär sig utan i lika hög grad lärarna. Genom utbildningsutbytet får vi bekräftelse på vad som fungerar och på vad vi kan förbättra, exempelvis i vår egen pedagogik. Våra elever har fått beröm för att de är bra på att tänka själva och ta initiativ, berättar projektledare Pernilla Öhberg.

Genom utbildningsutbytet underlättas också den fria rörligheten. Medan varor lättvindigt passerar gränserna har det varit lite krångligare med människor. Ett problem har varit svårigheterna att värdera utbildning och kompetens från andra länder.  Genom utbildningsutbyten undanröjs en del sådana hinder.

– Vi märker också att möjligheterna att plugga utomlands både lockar fler elever till yrkesprogrammet och ger en morot att plugga hårdare för elever som går här, säger Pernilla Öhberg.

Att EURIAC-projektet ligger Kent Johansson varmt om hjärtat råder ingen tvekan om.  Han är, som han uttrycker saken, på plats bland annat för att kolla upp att det går lika bra som väntat för utbildningsutbytet i vars framgångar han gärna berättar om i olika sammanhang. Han skulle gärna se att fler kommuner tar efter och börjar driva något liknande.

Vänd på Europa råkar dessutom vara en av Kent Johanssons favoritslogans i valet. Då passar självfallet ett EU-projekt som byggts upp underifrån av medverkande partnerskolor, industrirepresentanter och kommunala skolmyndigheter som hand i handske.

Liknande samverkansprojekt finns det en uppsjö av i regionernas Europa. Det är på regionnivå som mycket av EU:s politik skall genomföras. Regionerna har exempelvis ansvar för att förverkliga de tillväxtstrategier som mejslas ut i Bryssel. 

– När en del svenskar tänker på EU får de en bild av gubbar i limousiner på väg till hemliga möten. Men så ser det möjligen ut för Ministerrådet. Europaparlamentet är något annat. Här sitter ledamöter, invalda av folket i sina valkretsar i olika regioner.

Kent Johansson söker väljarstöd i hela landet, men han beskriver erfarenheterna från sin tid som regionråd i Västra Götaland som en stor fördel i hans arbete i parlamentet, där de andra ledamöterna minst lika ofta ser sig som representanter för en region och dess lokalbor som för ett land.

Men så är samarbetet något som griper in i folks vardag i betydligt högre utsträckning än många väljare tänker på.  Så hur agerar en skola, en kommunrepresentant eller en föreningmedlem som vill påverka eller ser en chans att dra fördel av Europasamarbetet?

–  De kan ringa mig för att de vill påverka något, som ett kommande beslut, eller för att ta reda på hur något förhåller sig. Själv lyfter jag gärna fram lokala exempel i förhandlingar och debatt, säger Kent.

Kent Johansson, vår man i Bryssel är det så vi västsvenskar skall betrakta honom? Han i varje fall inte ensam om att söka särskilt, västsvensk mandat. Mer om det i nästa del.