Alla som arbetar i Sverige skall göra det på svenska villkor med svenska kollektivavtal. För detta brann europaparlamentarikern Marita Ulvskog (S) hetast när hon på måndagskvällen intervjuades i SVT:s serie Toppkandidaterna. Efter en stunds utfrågning stod det dock klart att det snarare är fackföreningarna hon vill skydda. Svenska kollektivavtal hjälper inte de mest utsatta på arbetsmarknaden.
Det beror på att Sverige saknar lagstadgad minimilön. Det är helt lagligt att anställa människor för hur låg lön som helst. Ingriper inte facket gör ingen annan det heller. Och den som tagit ett jobb för svältlön saknar ofta alternativ till att arbeta och hålla tyst. Så måste det inte vara.
I den senaste valrörelsen i Tyskland var lagstadgad minimilön ett av Socialdemokraternas viktigaste vallöften Det drevs igenom i koalitionsförhandlingarna med kristdemokraterna. Med början 2015 blir 8:50 euro i timman tysk minimilön. Därmed kan man säga att den tyska arbetsmarknaden normaliseras. Bruket av minimilön som yttersta skydd mot lönedumpning är mycket vanligt. Det finns i USA och i flertalet EU-länder.
Under utfrågningen försvarade Marita Ulvskog den svenska kollektivavtalsmodellen med att starka parter, inte politiker, skall bestämma över lönerna. Man kan invända att länder som Storbritannien, Tyskland och Frankrike har starka fackföreningar, men också lagstadgad minimilön.
Dock har Ulvskog en poäng i att politiker inte skall blanda sig i en i huvudsak väl fungerande svensk arbetsmarknad. Fast då kan man göra som i Finland. Där sluter parterna kollektivavtal varefter lägstalönen på varje avtalsområde allmängiltigförklaras och blir lägsta tillåtna lön.
Arbetsgivare som betalar svältlöner i Finland kan alltså åtalas och dömas i domstol. I Sverige riskerar motsvarande arbetsgivare inga som helst efterräkningar. Så behöver det inte vara. Brinner Marita Ulvskog lika intensivt för de mest utsatta på arbetsmarknaden som för de svenska fackföreningarna har hon mycket att lära i Finland.
