Sigfrid: Mer EU-byråkrati med Löfven

När Storbritannien lämnar EU måste Sverige kämpa hårdare på egen hand mot byråkrati och ökade kostnader. Tyvärr tycks inte Löfven vara beredd att göra det.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Kära Theresa, det var två år sedan som det brittiska folket röstade för att återta kontrollen över sin demokrati. De skulle slippa finansiera EU, och de hade blivit lovade rätten att självständigt stifta sina lagar. Nu är landet istället på väg att bli en koloni som regleras från Bryssel.

Så motiverade Boris Johnson sitt avhopp som brittisk utrikesminister i ett brev till premiärminister Theresa May. Han kunde inte företräda en brittisk förhandlingsdelegation som, enligt hans mening, viftar med vita flaggor i stället för att stå upp för nationellt självstyre.

Johnson hoppade av regeringen bara timmar efter att Brexit-ministern David Davis gjort samma sak. Konflikten rör britternas besvärliga val: Hur mycket självständighet ska landet kompromissa bort för att få handla fritt med EU?

ANNONS

Ett av grundproblemen är att EU-etablissemanget har svårt att acceptera Storbritanniens utträde. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk uttryckte på Twitter en önskan om att avgångarna i den brittiska regeringen skulle bli slutet på Brexit-projektet (9/7).

EU-företrädare gör vad de kan för att försvåra utträdet. Under inga omständigheter vill de att Brexit ska gynna Storbritannien och därmed uppmuntra fler länder att välja samma väg. Det vi ser är därför inte normala förhandlingar mellan två parter som söker ömsesidig nytta, utan en förhandling där den ena parten vill göra den andra parten till förlorare.

Om någon i Bryssel verkligen tror sig kunna stoppa en Brexit är oklart – Theresa May är tydlig med att löftet till de brittiska medborgarna inför folkomröstningen ska hållas. Men även om det gick vore det ett misstag att förhindra Brexit. Om det brittiska folket var skeptiskt till EU förr är det ingenting mot vad som skulle bli fallet om medborgarna känner att EU tvingar dem kvar i unionen genom tekniska manövrar.

Storbritannien är ett av de EU-länder som ligger närmast Sverige om vi ser till hur de röstar i ministerrådet. Gemensamt har länderna haft en tro på global frihandel och en skepsis mot växande byråkrati. Utan Storbritannien kommer EU att allt mer domineras av politiska krafter som inte tror på fria marknader, såsom Frankrikes president vars nuvarande mål är att skapa en hårdare styrning av IT-företag. Fler regelverk i samma anda som den nya dataskyddsförordningen, GDPR, kan komma att lägga krokben för företagare.

ANNONS

Istället för att ta spjärn mot detta tycks Stefan Löfven vara på väg att släppa den återhållsamma, pragmatiska linje som Sverige har hållit i EU sedan inträdet 1995. Socialdemokraterna har nu lanserat att de vill ha en offensiv europeisk socialpolitik. Förra året arrangerade Löfven ett toppmöte i Göteborg för att sätta fart på det arbetet.

Kanske är omsvängningen ett uttryck för den svenska socialdemokratins självgodhet.

Övertygade om att andra länder beundrar den svenska modellen hoppas Löfven få exportera feministisk regeringspolitik till resten av Europa. När han upptäcker att det blir Sverige som tvingas anpassa sig till de stora ländernas uppfattningar, då är det för sent att backa. Storbritannien som en återhållande kraft i EU hade behövts även fortsättningsvis för att skydda den svenska regeringen från sig själv.

ANNONS