Serien om integration (2): Folknära polis i Backa

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det syns på minspelet att polisinspektör Håkan Bredinge är inbegripen i ett angeläget samtal. Hans vankande av och an kontrasterar mot den i övrigt sommarloja stämningen på Brunnsbotorget.

– En efterlyst kille ringde och ville snacka, förklarar han efteråt.

Polisen hade besökt mamman, förklarat läget och nu hörde killen av sig på mobilen – en talande ögonblicksbild från denkomplexa vardagen för gruppchefen i Backa. Ledstjärnan för honomoch hans kollegor inom områdespolisen är tillgänglighet, synlighetoch närkontakt med alla.

– Det finns ett stort sug efter oss, en lokal polis som svarar när folk ringer. Vi har inget poliskontor här i Backa, men vi delar ut visitkort så att folk kan nå oss, säger Håkan.

ANNONS

Och det är ingen tvekan om att han är igenkänd. Många kommer fram och hälsar glatt. Men trots att områdespolisen började etableras i Backa redan 2008 och polismännen jobbat hårt på att göra sig sedda i lokalsamhället kommer klagomål om att polisen inte syns tillräckligt. Som i våras när det åter brakade loss och nya bilar sattes i brand.

Sedan hörs förstås också på motsatsen. Stökiga ungdomar klagar på att poliserna syns och gör för mycket, en populär ursäkt för att löpa amok för att hämnas.

Håkan Bredinge berättar om ett typiskt samtal med en sextonåringkille i ett sådant gäng.

– Känns det inte jobbigt att alla hatar dig, Håkan? frågade han.

Varpå Håkan tålmodigt försökte förklara att bortsett från att han har barn, familj och vänner som tycker om honom så uppskattar nog ändå majoriteten i Backa hans arbete och litar på polisen. Men det kan vara svårt att nå fram till en medlem i en grupp med ungdomar med 15–20 killar vars sammanhållning i mångt och mycket baseras på den skeva verklighetsbild de själva ritat upp.

– Det bildas ibland konstiga uppfattningar om vad vi är för några. Då måste vi vara där och föra en dialog med de ungdomar som misstror oss så att de får se att det inte är en anonym uniform som kommer gående utan att det är en person, att det är Håkan.

ANNONS

Tanken är att lär man känna en enskild polis så byggs det kanske åtminstone upp ett visst förtroende för just den polisen och det kan man bygga vidare på.

Det råder inga tvivel om att den byggprocessen är oerhört viktig.Inget söndrar ett samhälle såsom brist på förtroende för myndigheternas företrädare. Polisen har därför en nyckelroll i arbetet för bättre integration. Skall ordningsmakten kunna skapa trygghet för medborgarna i ett område krävs att de som bor där känner tillit. Det gäller förstås inte bara ungdomarna utan i lika hög grad deras föräldrar.

– Därför gäller det också att vara med och ha möte med till exempel en kvinnoförening – möta morsorna. En del av dem kanske kommer från länder där man inte bör prata med en polis. Då är det extra viktigt att vi visar vilka värderingar vi har och vilket regelverk vi jobbar efter.

Att skolan är oerhört viktig för att skapa bättre integration tycker Håkan Bredringe är självklart.

– Skolgången måste funka så att de unga kan gå ut nian med godkända betyg.Skolnärvaro är också en betydelsefull del av vårt förebyggande arbete. Där måste vi finnas med. Det sprids mycket rykten om polisen, då är det viktigt att vi kan skingra dimmorna och berätta om vårt arbete.

ANNONS

Nästa steg till bättre integration är arbete.

– Men det gäller inte bara att skapa jobb till de unga utan det handlar om att skapa jobb till deras föräldrar, kanske till och med i första läget. Att det finns en försörjning i hemmet ger stolthet säger Håkan.

Meningsfull fritid skapar också samhörighetskänsla.

– Det är viktigt att det erbjuds en rik flora av fritidssysselsättningar för barnen. Den vägen kan man också engagera föräldrar, få med dem i klubben, få dem att stå i fiket och koka korv. Sådant skapar umgänge över gränserna.

Samverkan över gränser är också en del av Håkan Bredinges vardag. Skola, socialtjänst, polis och fritid träffas regelbundet.

– Det finns nästan lite manualer för mötena. Dessutom har samarbetet full stöttning uppifrån – det är betydelsefullt, säger Håkan.

Gott så. För det krävs en by för att uppfostra ett barn. Men det förutsätter en bygemenskap. Sådan byggs upp genom träget samarbete och tålamod.

Håkan Bredinges tre viktigaste förslag:

1. Att skolan arbetar intensivt för att barnen ska gå ut med godkända betyg.

2. Minska arbetslösheten, i första läget bland föräldrarna.

3. Erbjud en rik flora fritidssysselsättningar och försök engagera föräldrarna.

ANNONS