Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Maria Wetterstrand: Se till att vara ledig på riktigt i jul

Nu är det snart julledigt. Är du chef, se till att dina anställda vet att du förväntar dig att de är lediga när de är lediga. Är du anställd, se till att vara ledig när du är ledig, oavsett vad chefen sagt.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästskribenter representerar ett bredare politiskt spektrum.

Sista tiden har en efter en av mina vänner och bekanta kommit ut med berättelser om hur de drabbats av utmattningssyndrom. Nästan varje gång jag gått in på facebook har där funnits en ny berättelse av någon som "gått in i väggen". De berättar hur det känts, hur de mår, vilken hjälp de får och om vägen tillbaka. 

Det är fint att de berättar. Vi ska inte vara så rädda för att berätta även om saker som är jobbiga i livet. Allt är inte de där vackra bilderna vi kanske helst visar upp för andra i sociala medier. Samtidigt reagerar jag på att var och en av de som drabbats av utmattningssyndrom tycks se det som en individuell utmaning, ett privat bekymmer. De lägger ansvaret på sig själva, trots att det rimligen är ett större problem än så. Det är inte bara en individ som drabbats för att den själv inte satt stopp i tid. Där finns arbetsgivare och chefer, där finns en omgivning. 

På nätet hittar jag massor av rubriker som så vet du om du är drabbad av utmattning, så undviker du utmattningssyndrom, tio viktiga saker som människor med utmattningssyndrom önskar att du förstod o s v. Tilltalet är du. Det är du som ska ha koll, som ska undvika stress, som ska lära dig bemöta människor som drabbas. Det drar säkert folk till en sajt att erbjuda ett "hur stressad är du?"-test. Men det borde väl finnas minst lika många sajter om så undviker du att dina anställda får utmattningssyndrom?!

Visst, de här vännerna jobbar i "speciella" jobb. Många är mycket engagerade, många arbetar med politik där arbetsuppgifterna aldrig tar slut och där du sällan är ledig när du går hem. Det har själva valt att arbeta så. Men därav följer inte att arbetsgivaren, gruppledaren eller chefen saknar ansvar för deras arbetssituation. Det är dessutom rätt vanligt med yrken där arbetsuppgifter aldrig tar slut. Det är knappast bara inom politiken. Men mycket få av oss har fått lära oss hur vi sätter gränser i den typen av jobb. Här behövs chefernas hjälp. 

Lägg därtill alla förväntningar vi har på oss själva i övrigt. Förväntningar är hälsosamt och bra. I skolan är höga förväntningar en av de enskilt viktigaste faktorerna för att en elev ska lyckas. Men förväntningar måste också vara rimliga, både i yrkeslivet och i vardagen. 

Jag blir ledsen när jag läser om vänner som drabbats av utmattningssyndrom. Jag känner stark sympati. Men jag blir också lite lätt förbannad. På att deras arbetsplats inte tagit sitt ansvar, på att arbetssituationen tillåtits vara sådan som den varit, på att vi inte fått lära oss att sätta gränser i stressiga jobb, på att så många chefer är bra på att peppa sina anställda att arbeta men desto sämre på att säga åt dem att gå hem, att ta semester, att stänga av mobilen, att strunta i mailen. 

Nu är det snart julledigt. Är du chef, se till att dina anställda vet att du förväntar dig att de är lediga när de är lediga. Är du anställd, se till att vara ledig när du är ledig, oavsett vad chefen sagt. Att vara lat är faktiskt hälsofrämjande.