Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Samtala gärna, men ställ också krav

Att ha förutsättningslösa samtal med Sverigedemokraterna rörande olika politikområden borde inte vara uteslutet för något parti.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

De senaste veckorna har vi fått bevittna flera partier diskutera huruvida Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti eller inte, och om det går att samarbeta med dem. Samtidigt har partiledaren Jimmie Åkesson kunnat luta sig tillbaka och konstatera att hans parti åter befinner sig i det mediala blickfånget.

Att vägra föra samtal med Sverigedemokraterna är en beprövad metod som varken hindrat deras framgång eller stärkt regeringen. Därför är det välkommet att Liberalernas Jan Björklund uttalat sig om att Sverigedemokraterna bör bjudas in till blocköverskridande samtal (SR 11/9). Det är en rimlig hållning, givet det parlamentariska dödläge Sverige de facto befinner sig i.

Utspelet har mött kritik som i bästa fall kan beskrivas som överdriven. Retoriken känns igen, och börjar kännas tröttsam: Sverigedemokraterna är inte ett parti som alla andra och genom att bara prata med deras företrädare normaliserar man rasism.

En av de som tydligt tagit avstånd är statsminister Stefan Löfven. Statsministerns skarpa reaktion hade varit motiverad om det hade handlat om att låta SD ingå i en framtida regering. Nu handlar det emellertid om att föra samtal med partiet. 

Att Löfven avvisar Björklunds utspel är emellertid inte förvånansvärt. Det ligger i Socialdemokraternas intresse att upprätthålla beröringsskräcken. Så länge man lyckas med det har Socialdemokraterna en chans att behålla sitt skakiga regeringsmandat.

Det besynnerliga är att Björklunds borgerliga partiledarkollegor inte ställer sig bakom honom. Varför är det så svårt att påtala att det borde vara självklart att förutsättningslöst kunna sitta vid samma bord som riksdagens tredje största parti?

Det är även märkligt att Björklund kort efter sitt utspel skrev på Twitter att samarbete med Sverigedemokraterna inte kommer att ske. Vad ska det betyda? Ska man bjuda in Sverigedemokraterna till blocköverskridande samtal, för att väl där ignorera samtalens utgång? Att säga att samarbete är uteslutet, utan att definiera vad det innebär, ger upphov till fler frågor än vad det besvarar.

Så länge man på förhand bestämt vilka frågor man kan tänka sig att kompromissa om och när man inte ska vika en tum, så behöver det inte göra skada att föra samtal med Sverigedemokraterna. Det gör snarare mer skada att låtsas som att de inte har 48 riksdagsmandat.

Att ha förutsättningslösa samtal med Sverigedemokraterna rörande olika politikområden borde inte vara uteslutet för något parti. Det är ett utmärkt tillfälle att påverka dem i en bättre riktning. Trots att partiet på pappret har lämnat sitt rasistiska förflutna, har inte alla företrädare gjort det. Varje form av formellt samarbete med partiet bör därför innehålla krav på att partiet ännu hårdare gör upp med sin mörka historia. Partiet bör bryta med sina rasistiska företrädare, på samma sätt som de redan gjort med sitt före detta ungdomsförbund.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se