Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Att dammsuga blir dyrt i framtiden. Bild: Jessica Gow / TT
Att dammsuga blir dyrt i framtiden. Bild: Jessica Gow / TT

Karin Pihl: Så orsakade politiska beslut rekordhöga elpriser

Elpriserna stiger, till hushållens och företagens förtvivlan. Det är bara att vänja sig.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Elpriserna slår rekord. För några dagar sedan nåddes en ny topp för elområde fyra, där södra Götaland ingår: 163 öre per kWh, kilowattimme. Snittpriset under första halvan i september var 125 öre per kWh (TT 15/9). Motsvarande snittpris för september 2020: 47,42 öre. 2019: 49,52 öre enligt Vattenfalls sammanställning.

2019 var elförbrukningen för en vanlig villa cirka 20 000 kWh per år, vilket landar på cirka 20 000 kronor, enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå som tagit fram siffror från SCB. En fördubbling – eller tredubbling – av det priset innebär att många familjer ser semesterkassan brinna inne. På det läggs elnätsavgifterna, som redan är rekordhöga och som också kommer att öka, efter att den nuvarande regeringen trots massiv kritik gett grönt ljus åt företagen att höja priserna ännu mer för konsumenterna.

Det finns flera förklaringar till prisökningarna. Under sommaren har flera underhållningsarbeten försvårat överföringen av el från norr till söder. Det har också varit låga vattennivåer vilket gör att vattenkraftens kapacitet minskar. Det har inte blåst så mycket och då kommer det inte någon energi från vindkraften. Bränslepriserna på gas, kol och olja i Europa, som södra Sverige är sammanlänkat med, har dragit iväg.

Och värre kommer det att bli. De flesta experter spår en dyr vinter för elkonsumenterna i de södra delarna av landet.

LÄS MER: Sverige faller sönder medan ministrarna twittrar

Vi ser nu framtidens elmarknad växa fram i Sverige. Det är detta Miljöpartiets politik, som håller Socialdemokraterna som gisslan i energipolitiken, leder till: Ett instabilt elpris.

Prisökningarna beror egentligen inte på att det har blåst för lite eller att vattenkraften inte kan leverera till max. Det är politiska beslut som gör att människor i Sverige ser hushållskassan gröpas ur av elräkningen genom att göra Sverige beroende av leveransosäkra energikällor.

Ringhals reaktorer 1 och 2 stängdes 2019 och 2020. Det gör att Sverige måste importera mer el, och därför är beroende av priserna på fossila energikällor, eftersom den av MP omhuldade vindkraften till sin natur inte är leveranssäker. Tanken att norra Sverige ska försörja de södra delarna med el kan inte omsättas i praktiken eftersom politikerna har nedprioriterat underhållet av elnäten under flera decennier. Det kommer att ta lång tid innan den kapaciteten finns på plats.

När socialdemokrater och miljöpartister viftar bort krisläget med att ”den och den månaden exporterade vi el” är det en avledningsmanöver. Det krisen handlar om är att vi utan kärnkraft inte har en tillräckligt stabil elproduktion. Det gör att priset blir känsligare och kan dra iväg när det är dyrt med kol och när vädret är ofördelaktigt – just det som skett i sommar.

El är något man inte kan rationalisera bort. Visst kan man sänka temperaturen lite och försöka att inte duscha så ofta. Men folk kommer inte börja dammsuga mitt i natten när priset är billigare för att få ner elkostnaderna.

Vad folk däremot kommer att rikta sin ilska mot de politiker som låter detta ske.

LÄS MER: Så sabbades den svenska elmarknaden

LÄS MER: Elbolagen fortsätter vinstfesten – du betalar