Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Jessica Gow/TT
Bild: Jessica Gow/TT

Karin Pihl: Så kan svenska ungdomar rädda midsommar

Jordbruket lider av akut brist på arbetskraft. Hela skördar riskerar att förstöras. I en krissituation krävs nytänkande.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Det kanske inte blir några färska svenska jordgubbar till midsommar. Inte heller någon sparris, eller spenat, gurka, blomkål, sallad och lök. Allt detta skördas i maj och juni. Och för det krävs arbetskraft som det just nu råder brist på. Eftersom det är inresestopp till Sverige kan inte utländska säsongsarbetare ta sig in i landet. "Problemet framöver kan bli att grönsaker inte kan skördas för man inte har personal till det", säger Anders Drottja, krisberedskapsansvarig på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, till DN (19/4).

Även mjölkbönderna ser med oro på de stängda gränserna, eftersom de också anställer utländsk arbetskraft. Gränspolisen rekommenderar att gästarbetare som kommer till Sverige för att arbeta i jordbruket under skördetid bör ses som samhällsviktiga och därför vara undantagna lagstiftningen, men säger också att lagstiftningen är komplicerad.

Det är inte rimligt att skördarna måste kasseras på grund av arbetskraftsbrist. Svenska folket svälter förvisso inte ihjäl av att inte äta färska grönsaker. Visst går det att importera, men det vore ändå skamligt, om skörd efter skörd av svenska grönsaker, bär och frukter skulle förstöras. Det skulle bli en ekonomisk katastrof för många bönder, och vara ett slöseri med resurser. För att inte tala om ett slag mot idén om den lokala odlingens många fördelar.

Förhoppningsvis kommer gästarbetarna på ett ur smittskyddssynpunkt säkert vis kunna ta sig till Sverige. Men det borde också finnas andra sätt att lösa problemet. Arbetslösheten ökar, särskilt inom turist- och resenäringen. De unga vuxna som tar studenten möter en arbetsmarknad i kris. Här finns möjligheter. I en annan samhällsviktig sektor, sjukvården, har man på kort tid utbildat permitterad SAS-personal till sjukvårdsbiträden. I stället för att gå sysslolösa hjälper flygvärdinnorna till på sjukhusen. Det är en vinst både för vården, som får extra arbetskraft, och för de anställda, som slipper vara arbetslösa och i stället kan känna att de gör en viktig insats.

Varför inte göra detsamma i jordbruket? I Finland har bönderna samma problem som i Sverige. Finländska jord- och skogbruksministeriet försöker få säsongsarbetare från Ukraina och Vitryssland till landet. Men det har visat sig vara svårt. I Västnyland har därför bönderna startat egna initiativ för att locka folk vars jobb försvunnit i coronakrisen. Intresset har visat sig vara stort. Inte bara från ungdomar utan sommarjobb, utan även från personer i serviceyrken som drabbats hårt av coronakrisen, och bland invandrare. Varför skulle inte samma intresse finnas i Sverige?

Självklart behöver potentiella säsongsarbetare viss utbildning. Men det är ännu några veckor kvar till försommaren. Jordbruksverket, Arbetsförmedlingen och LRF borde gemensamt dra igång en kampanj för att locka folk. Inte minst i krisbranscher, i utanförskapsområden där många drabbas hårt av den stigande arbetslösheten och bland ungdomar. Om lönen inte motsvarar vad en frisör eller en kock tjänar kan staten gå in och täcka upp mellanskillnaden. Villigheten att subventionera lönekostnaden har redan visat sig stor, tyvärr med liten faktisk effekt. Här skapas däremot meningsfulla arbetsplatser som dessutom håller igång den nödvändiga livsmedelskonsumtionen.

Coronakrisen har resulterat i ett politiskt uppvaknande. Det var en dålig idé att avskaffa beredskapslagerna. I ett krisläge är det heller inte optimalt att vara så importberoende som Sverige är. Men om vi ska bli mer självförsörjande på livsmedel går det inte att vara beroende av utländsk arbetskraft.

Det kan vara värt att påminna om att Sverige har totalförsvarsplikt. Det innebär att alla har en skyldighet att i ett krisläge tjänstgöra i centrala samhällssektorer, efter förmåga och med hänsyn till hälsotillstånd. Tvång borde inte behövas. Det finns en efterfrågan på arbetskraft inom jordbruket och tillgången på arbetskraft finns där.