Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: ROBERT GRANSTRÖM / TT
Bild: ROBERT GRANSTRÖM / TT

Karin Pihl: Så får man ett jobb i Sverige 2025

Det är illavarslande att så få väljer en yrkesutbildning.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Nuförtiden är det inte lätt att vara 15 år. Det har det kanske aldrig varit. Men dagens tonåringar ställs inför fler val än någonsin tidigare när det gäller utbildning. Niondeklassare ska inte bara välja gymnasieprogram, de ska välja skola också. I en stor stad är valmöjligheterna många – i Göteborgs stad finns 48 olika gymnasium.

För att vara på den säkra sidan väljer många en studieförberedande linje. Två av tre läser ett sådant program. Detta trots att alla gymnasielinjer, även de yrkesförberedande, leder till högskolebehörighet om eleven väljer att läsa tilläggskurser.

Tonåringarna och deras föräldrar vill helt enkelt vara på den säkra sidan. Studieförberedande program känns tryggt. Men det är inte alls säkert att det är det bästa valet om man garanterat vill ha ett jobb i framtiden. Snarare kan det vara tvärtom.

Forskarna Jonas Olofsson och Martin Kvist vid Malmö universitet har med statistik från SCB följt 50 000 elever som gick i årskurs sex år 2008. Nio år senare hade 90 procent av de som valt ett yrkesförberedande program ett arbete. Det är fyra procentenheter högre än de som gick ett studieförberedande program. Det var också stora skillnader i lön – de som valt en yrkeslinje hade 18 procent högre lön än de som valt ett studieförberedande program.

Enbart de som inte studerade år 2017 har räknats med. Givetvis är det så att en stor del av de som pluggar på högskolan kommer ha en bättre löneutveckling. Men lönestatistiken och sysselsättningsgraden säger något viktigt.

Den tonåring som verkligen vill läsa vidare och är teoretiskt lagd ska välja studieförberedande program. Däremot är de studieförberedande programmen inte alls någon säkerhetsgaranti för framtiden. Att välja samhällsvetenskapsprogrammet för att det känns säkert, och inte för att man har en dröm att exempelvis bli jurist, är helt enkelt inte så smart. Då är det betydligt bättre att läsa bygg och anläggning eller el och energi.

För där finns jobben. På Arbetsförmedlingens lista över de hetaste yrkena 2025 finns snickare, VVS-montör, svetsare, elektriker och maskinreparatör. Framtidsutsikterna är helt enkelt lysande för den som väljer en sådan yrkesutbildning. Lönen är dessutom inte dålig. Snittlönen för en snickare är 32 000 kronor i månaden, och den som startar eget aktiebolag kan potentiellt dra in betydligt mer.

Därför är det nedslående att yrkesprogrammen lockar så få. Informationen om att det går att välja till högskolebehörighet verkar inte gå fram. Kanske finns ingen annan utväg än att göra om systemet så att alla program automatiskt leder till högskolebehörighet – som det var för tio år sedan. Kanske skulle det, paradoxalt nog, leda till att fler blir snickare.

Men framförallt behövs en värderingsförskjutning. Det är avgörande för ekonomin att Sverige utbildar framgångsrika civilingenjörer och IT-arkitekter. Men det är lika viktigt att vi har kompetenta maskintekniker. Regeringens mål att 50 procent av en årskull ska läsa på universitetet måste slopas. Det är bättre att ungdomarna får bra och stabila jobb än att låta dem samla A-kurser på högskolan.