Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Aleksandra Boscanin: Sätt inte den som söker frihet i skuld

Det är ironiskt att samma regering som vid ett flertal tillfällen valt att försvåra för människor att äga bil, nu vill göra det möjligt för fler att köra bil.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Regeringens inställning till bilism är på många sätt motsägelsefull. Statsminister Stefan Löfven har sedan tidigare lovat att det ska bli möjligt för unga att ta CSN-lån för körkort och inom kort ska en utredning tillsättas. Det har också varit ett av Vänsterpartiets krav i förhandlingarna inför höstbudgeten. Det är ironiskt att samma regering som vid ett flertal tillfällen valt att försvåra för människor att äga bil, nu vill göra det möjligt för fler att köra bil.

Körkort är i hög grad en frihetsfråga. Inte bara för att det ger fördelar på arbetsmarknaden, vilket de tryckt mycket på, utan också för att den som kan köra bil får större möjlighet att själv styra över sin tid och sin resväg. 

Det är möjligheter som många upplever som viktiga, och som kommer att fortsätta att vara det även framöver. Därför är det problematiskt att körkortet blivit så dyrt att många upplever att de inte har råd att ta det. Det är välkommet att regeringen uppmärksammar problematiken, men att se subventionerade lån som en lösning är att skjuta förbi målet. 

Lån för körkort behandlar symptomen, men botar inte orsaken. Att det är dyrt att ta körkort hänger i hög grad ihop med att processen blivit mer omständlig. Bättre än subventionerade lån vore att ta bort onödiga regler.

Givetvis ska trafiksäkerhet stå i fokus, men trafiksäkerhet behöver inte vara synonymt med krångliga regler och överflödiga utbildningsmoment som bara gynnar trafikskolorna. Ett exempel på sådant överflöd är det sammanhållna provet som infördes år 2008 och som innebär att teoriprovet och uppkörningen måste bokas vid samma tillfälle och göras nära varandra i tid. Att blivande handledare måste gå en introduktionsutbildning är ett annat exempel.

Förslaget illustrerar tydligt fundamentet i vänsterns politik. Man tar ut höga skatter i solidaritetens namn, för att sedan ge tillbaka i form av lån och bidrag. Vad som däremot diskuteras allt för sällan är varför dessa bidrag behövs från första början.

Hellre än att försöka ge människor möjligheter att stå på egna ben, genom att låta dem förfoga över en större del av sin inkomst, vill politikerna att människor ska vara beroende av deras välvilja. Det är en ganska smart strategi för den som vill bli återvald, ty man biter inte den hand som föder en.

Nog för att gymnasieungdomar som jobbar extra inte betalar särskilt mycket i skatt, men en skattesänkning skulle ge fler föräldrar möjlighet att hjälpa sina barn med körkortet. Om regeringen dessutom skulle sluta straffbeskatta bilägare skulle fler ha råd med egen bil och därmed möjlighet att övningsköra privat med sina barn.