Så kan Göteborg återfinna sin identitet

En stad fylld med nybyggda lådor utan karaktär gör ingen spännande stad. När kan vi börja se fram emot arkitektur som faktiskt skiljer sig från mängden?

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det är ingen som åker till Göteborg för att beskåda nybyggda Regionens hus eller någon av de alla de andra fullkomligt ansiktslösa byggnader som uppförts i staden under de senaste decennierna. När tidningar som New York Times och Guardian listar trivsamma och spännande stadsdelar så är det alltid vilket lyckligtvis sker rätt ofta, sekelskiftesområdena i Göteborg som lyfts fram som vår stora stolthet och främsta attraktion, jämte skärgård och natur.

Dessa områden är inga statiska kulisser. Det är tätbebyggda bostadsområden med en mångfald av handel och krogliv. Få nybyggda stadsdelar verkar göra samma intryck som våra hundraåriga stoltheter.

ANNONS

I en tid när arkitekturen snabbt blir likartad med hjälp av globaliseringens blixtsnabba spridning av trender och kultur så behövs en förståelse för närområdets identitet och själ. Det har länge saknats i Göteborg. Men lyckligtvis kan det bli ändring på den saken.

I en debattartikel skriver Johan Attenius, kommunalråd för Socialdemokraterna att Skeppsbron, den evigt tomma kajen i Göteborg, bör få såväl klassisk arkitektur som ordentliga kvarter (GP 6/3).

Men Attenius går faktiskt längre än så. Hans text är ett veritabelt manifest för hur Göteborg skulle kunna se ut i framtiden: "Bygg som göteborgarna älskar. Vi är många som har tröttnat på enformiga glashus och massproducerade lådor som tycks dyka upp i vartenda nytt bostadskvarter. Göteborg har en säregen arkitektur – och borde få fortsätta ha en sådan". Socialdemokraternas "röda linjer" i stadsplaneringen ska vara "klassisk arkitektur, plats för både bil och spårvagn, respekt för historien och hyresrätter längs älven". Bravo!

Huruvida Attenius idéer för att få igång byggandet på Skeppsbron faktiskt funkar spelar egentligen mindre roll i sammanhanget. Det är inte som att det har saknats politisk vilja för den tomma kajen. Det som är viktigt är att Attenius har en idé för hur Göteborg ska se ut och utmärka sig, även bortom Skeppsbron. En originell vision för hur stadens identitet ska uttryckas genom vår stadsbild har nämligen saknats i långt mer än ett halvt sekel.

ANNONS

Den lokala särprägeln spelar roll. För känslan av samhörighet med en plats. Men också för ekonomin och det så slitna varumärkesbegreppet. Långgatorna är spännande för att de har karaktär och brokighet. De byggdes i en tid när enskilda hus stack ut mer och blandningen av stiluttryck var större. Attenius är inte ensam om att förstå detta - fler politiker på båda sidor blockgränsen är nog beredda att hålla med honom. De har faktiskt makten att göra något åt saken.

Nästa steg är konkretisering: Hur ska denna linje i stadsplaneringen fungera i praktiken? Hur ska allianser skapas för att få lite tyngd bakom orden? Har Attenius ett bra och realistiskt svar på dessa frågor kan det mycket väl bana väg för en ny epok i Göteborgs historia. En tid då vi bröt oss loss från den kvävande anonymitetens stadsplanering och valde en egen väg.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS