Säg adjö till slit och slängsamhället

Mer hållbara produkter och ökad återanvändning är inte bara nödvändigt för miljön. Det kan också skapa ett rimligare, kvalitativare och långvarigare förhållande till de prylar vi köper.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Min mormor hade en gammal frysbox, inköpt någon gång på 1950-talet. Ett halvsekel senare gjorde den fortfarande sin plikt där nere i matkällaren. Det är lätt att få intrycket att det tillverkades mer rejäla saker förr, oavsett om det är frysboxar, hus eller cyklar vi talar om. Delvis är det en illusion. Prylarna från förr som gick sönder finns ju inte kvar av en anledning. Men det är inte hela sanningen.

I takt med att vi har blivit rikare har det gamla bondesamhällets normer om att köpa produkter som håller länge klingat av. Vi har också fått svårare att bedöma vad som är god kvalitet. Borta är den tid då det ansågs att en ”riktig karl” förväntades kunna reparera de flesta prylar i hemmet och hans hustru kunde stoppa och laga allt i tygväg. I takt med att hållbarheten blivit sämre har produkterna också blivit mer avancerade och svårgenomträngliga. Ingen förväntas idag kunna laga sin egen mobiltelefon, knappt ens den egna bilen.

ANNONS

När Sveriges Radio för några veckor sedan intervjuade tyska forskare om den sämre kvaliteten på nytillverkade produkter framkom att det inte sällan råder en konflikt mellan ingenjörerna och marknadsavdelningen på olika företag (SR 12/9). Ingenjörerna vill göra så bra produkter som möjligt. Ekonomerna vill inte göra dem bättre (och därmed dyrare) än nödvändigt.

Med jämna mellanrum påstås det till och med att företag medvetet gör sina varor mindre hållbara för att vi ska köpa nytt. Ett känt exempel är den så kallade Phoebus-kartellen mellan olika tillverkare av glödlampor. Den ingicks redan på 1920-talet och innebar bland annat att livslängden reducerades på lamporna så att folk tvingades byta ut dem.

Att medvetet sänka livslängden på sina produkter är förstås en riskabel strategi. Den fungerar bäst om konkurrensen är begränsad. Mobiltillverkarna Apple och Samsung bötfälldes förra året av en italiensk domstol för att de sett till att göra äldre modeller av sina telefoner slöa via uppdateringar. Det ständiga lanserandet av nya årsmodeller, modeväxlingar och trender syftar i grunden till att vi ska göra oss av med fungerande produkter och köpa nytt och modernt. Det kan förstås driva på teknikutvecklingen, men förekommer även i branscher där det knappast sker någon sådan utveckling.

ANNONS

Ur miljösynpunkt är det rätt uppenbart att vi måste få till en omställning till ökad hållbarhet. Det är också en rimlig liberal hållning. Marknadsekonomi behöver inte betyda att företagen gör allt för att vi ska byta kök vart femte år, mobil vartannat och nya skor varje årstid. För konsumenten är det ofta både tillfredsställande och lönsamt i längden att satsa på god kvalitet och varor som håller. Men det går även att tjäna pengar på hållbara produkter som tillverkare. Man kan ta mer betalt, givet att förtroendet finns för produkten - om nödvändigt via en branschstandard, mer information och mindre reklam.

Slit och slängsamhället bejakades länge av intressen från höger till vänster, inte minst socialdemokratin. Det ständiga mantrat löd att vi måste konsumera för att hålla nere arbetslösheten. Det är en bakvänd logik. I dagens tjänstesamhälle är den också förlegad. Reparation och underhåll kan skapa fler jobb än att köpa nytt.

Miljöfrågan har gjort behovet akut. Men det finns även rena trivselskäl att komma ifrån köphetsen och återgå till en mer hållbar konsumtion. Min mormor var på många sätt efter sin samtid, ändå var hon före sin tid.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS