Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Foto: Roger Granat/arkiv Bild: Roger Granat

Riv Rosenlundsverket och bygg bostäder i stället

Tyst, fult och fossilt. Göteborg Energi envisas med att behålla det gamla verket, som tar upp potentiell bostadsyta. Varför?

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Mitt i stan står det. En rostfärgad fasad försöker elegant dölja vad som finns bakom. Men det går inte riktigt. Rosenlundsverket syns ändå. Och det är inte röken ur skorstenen som drar blickarna. Verket tillhör den underliga kategorin göteborgska landmärken, likt Nya Ullevi, som står oanvända och tysta merparten av året.

Men som vi har lärt oss vid det här laget: Att något står oanvänt innebär inte att det är gratis. Dels har vi den rena underhållskostnaden. Tänk på Gobigas-anläggningen. Trots att den inte används (byggkostnad över två miljarder!) kostar själva underhållet - så att byggnaden inte förfaller - flera miljoner per år.

Sedan finns det en så kallad alternativkostnad. Det vill säga: Vad hade vi kunnat bruka marken till om det inte låg ett oanvänt värmeverk på platsen? Det är inte som att Rosenlundsverket befinner sig på någon öde åker. Det är ett centralt och vattennära läge i anslutning till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik.

Marken som Rosenlundsverket står på är perfekt för stadsutveckling. Bygger man på en sådan plats har de boende betydligt mindre behov av bil än om bostäderna upprättas i stadens utkant – vilket ligger i linje med stadens målsättning om att minska bilberoendet.

Kommunala bolaget Göteborg Energi envisas med att behålla verket. Frågan är varför? Verket är omodernt. Används sällan. I Göteborg finns idag 1300 MW att tillgå. Riktigt kalla veckor har behovet gått upp till omkring 1200 MW – ibland uppemot 1400 MW vid oerhört kalla vinterdagar – av vilka vi har rätt få i Göteborg.

Branschorganisationen Fastighetsägarna föreslog redan i våras hur Rosenlundsverket kunde avvecklas utan att det påverkade fastighetsägarnas möjligheter till uppvärmning. Det som krävs är att Göteborg Energi på ett bättre sätt samverkar med sina kunder och genomför effektiviseringar.

Oavsett kommer investeringar i Västsveriges fjärrvärmesystem behövas på sikt. Rosenlundsverket är inte en del av den framtiden. Verket brukar dessutom fossila bränslen, tre pannor på tjockolja och en på naturgas.

Varför ska Göteborg behålla ett redan idag föråldrat och sällan använt värmeverk som drivs med gårdagens bränslen? Göteborg Energi borde blicka in i framtiden och inte klänga sig fast vid den här gamla anläggningen. Klarar inte bolaget att göra det på egen hand är det faktiskt tid att våra folkvalda hjälper dem till insikt.

Modernisering av Rosenlundsverket är långsiktigt olönsamt. Och att bara ha igång verket är beräknat att kosta 1,2 miljarder kronor de närmsta decennierna. Vad som då sker är att Göteborg Energi egentligen bara skjuter en rivning på framtiden. Att göra sig av med verket är visserligen inte gratis, det skulle, enligt Göteborg energi, kosta 3,6 miljarder. Men det är en kostnad som hämtas hem i försäljning av mark, bostäder samt den långsiktiga vinsten av att få ytterligare befolkning på en centralt belägen plats i Göteborg.

Så vad väntar stadens politiker på? Gör verklighet av löftet att skapa en tätbebyggd stad och där centralt belägen mark nyttjas fullt ut. På köpet kan göteborgarnas energiproduktion moderniseras och göras renare.