Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Med värmen och minskad smittspridning bör restaurangerna få öppna upp först av alla.


 Bild: Janerik Henriksson/TT
Med värmen och minskad smittspridning bör restaurangerna få öppna upp först av alla. Bild: Janerik Henriksson/TT

Håkan Boström: Restaurangbranschen har fått dra ett orimligt stort lass

Att det behövs restriktioner för att hålla ned smittsspridningen är en sak. Att restaurangbranschen fått ta en så stor del av ansvaret är dock svårt att förklara med något annat än att regeringen gjort det lätt för sig.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Coronarestriktionerna handlar om människors liv och hälsa och det går först, sa statsministern när han intervjuades i SVT:s 30 minuter förra veckan. Det är svårt att säga emot. Men samtidigt är det rätt uppenbart för den som följt Sveriges coronahantering att det hela tiden gjorts avvägningar. Från början var det uttalade målet att se till sjukvården inte blev överbelastad, inte att minimera smittspridningen. Därför har Sverige inte stängt ned samhället på samma sätt som grannländerna.

Nedstängningar kostar inte bara i kronor och ören. De kostar i även i allmän psykisk hälsa och i permanenta skador mot olika branscher och verksamheter. Därför är det viktigt restriktionerna utformas på ett sätt som slår någorlunda jämnt även när man bestämt sig för en viss nivå av åtgärder.

Så har det inte sett ut. Krog- och restaurangbranschen har fått bidra oproportionerligt mycket, i likhet med kultursektorn. De två sektorer som betyder mest för en levande stad. Skälet är inte någon rationell kalkyl, utan att regeringen använt de lagrum som var enklast att ta till. Det dröjde oerhört länge innan man skaffade sig befogenheter att även reglera andra verksamheter i form av en ny pandemilag.

Förra månaden ökade konkurserna i hotell- och restaurangbranschen med 48 procent, jämfört med året innan. Det ska ses mot bakgrund av att resten av näringslivet faktiskt ser en fallande konkurstrend. Många konkurser hade kunnat undvikas om regeringen varit mer förutseende och fördelat bördorna mer rättvist från början. Senfärdigheten med att betala ut de beslutade stöden har också drabbat restaurangerna hårt.

När frilansjournalisten Emanuel Karlsten frågade statsepidemiolog Anders Tegnell om det vetenskapliga underlaget för att hålla restauranger stängda efter klockan 20 fick han bara ett mycket allmänt hållet svar om att det ingick i ”ett paket” (emanuelkarlsten.se 9/2).

Det är med andra ord rätt tydligt att det handlar om att skicka ut signaler. Att människor ska hålla sig hemma. Men när så stora delar av kommersen rullar på som vanligt, inte minst i varuhus och affärer, är det förståeligt om krögarna anser sig ha blivit orättvist behandlade.

Det är förvisso inte bara restriktionerna som drabbat restaurangbranschen. Indirekt har lunchserveringar, vägkrogar och restauranger på turistorter drabbats hårt av hemarbete och minskat resande.

Restaurangerna fick ta första smällen. När vi nu går mot sommar och lägre smittspridning bör de få stå först i kön att öppna upp igen.