Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Elsparkcyklarna väcker kontrovers.  Bild: Stina Stjernkvist/ TT
Elsparkcyklarna väcker kontrovers. Bild: Stina Stjernkvist/ TT

Replik: Städer behöver bejaka bilfritt resande

Karin Pihls ledare i Göteborgs-posten den 19 juli är betecknande för ett perspektiv som missar vikten av ökade möjligheter till bilfritt resande, skriver Kristina Hunter Nilsson, kommunikationschef på Voi.
Det här är en replik på en ledartext. Åsikterna är skribentens egna.

Utmaningar kring elsparkcyklar finns självfallet, som med många andra disruptiva fenomen. Men vad Pihl helt missar att adressera är vad den enorma efterfrågan står för. Det är dessutom svårt att förstå hur en stadsmiljö anpassad efter kollektivt tillgängliga transportmedel snarare än privata bilar är att utgå från de resursstarka. För många är elsparkcyklarna ett uppskattat transportmedel som ökar tillgången till flexibelt resande och underlättar vardagspusslet. Elsparkcyklarna är även ett led i den större transportomställningen där privatbilismen fasas ut till förmån för mer hållbara transportslag.

Vois uppfattning är att operatörer, användare och beslutsfattare alla måste ta ansvar för hur elsparkcyklarna påverkar omgivningen. Det handlar om att skapa städer som är till för alla och där man oavsett funktionsuppsättning kan känna sig trygg i trafiken. Här vilar ett stort ansvar på oss operatörer, varför vi har varit pådrivande i lösningar som bidrar till ökad trafiksäkerhet, såsom investeringar i infrastruktur, bötfällning av användare som missköter sig och införandet av en parkeringspatrull som flyttar på felparkerade elsparkcyklar. Vi måste även ställa högre krav på att användare beter sig respektfullt och följer trafikregler.

Städer behöver ta ansvar för att anpassa infrastrukturen efter nya mobilitetsbehov och ta fram tydliga regleringar. I Vois säkerhetsrapport, som publicerades tidigare i år, intervjuas Pedro Homem de Gouveia från Polis Network där Göteborgs stad är medlemmar. Homem de Gouveia lyfter särskilt att operatörer bör arbeta med påverkan för att öka antalet cykelbanor, vägsäkerheten och hastighetsbegränsningar. Det handlar alltså inte första hand om att anpassa städer för elsparkcyklar, utan att möjliggöra för invånare att ställa om till mer hållbara resvanor, till exempel med hjälp av elsparkcyklar, cyklar, gång eller kollektivtrafik.

Under 2020 dog, enligt Transportstyrelsen, 204 personer i trafikolyckor varav inga inkluderade elsparkcyklar medan bilar var överrepresenterade. Varje olycka, oavsett transportmedel, är förstås en för mycket. Här krävs att samhället arbetar gemensamt på flera plan för att minska riskerna för trafikolyckor.

***

Slutreplik från ledarredaktionen

Voi framhåller att elsparkcyklarna ersätter bilresor. I själva verket ersätter de gång- och cykelresor, vilket bland annat Ekot visat i en granskning. Att det är på det sättet torde egentligen vara ganska självklart. Elsparkcyklarna kan därför knappast beskrivas som en vinst för miljön eller folkhälsan.

Ska elsparkcyklarna vara ett acceptabelt inslag i trafikbilden måste det bli bättre ordning på hur de används och var de ställs. Huvudansvaret för detta kan bara ligga på användarna och uthyrningsföretagen mot bakgrund av den tveksamma samhällsnyttan. Det är inte skattebetalarna som ska stå för kostnaden.