Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Maria Haldesten: Rena rum räddar liv

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Bakom de stängda dörrarna vårdas de allra sjukaste patienterna, många kopplade till livsviktiga maskiner. Ändå är det inte alltid avancerad medicinsk teknik en patients överlevnad hänger på, utan på lite smuts i hörnen. Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste skada patienter på sjukhus drabbas av.

Maria Tiger är Intensivvårdssjuksköterska med särskilt ansvar för vårdhygien och patientsäkerhet. Här, på landets största intensivvårdsavdelning, tar man den livsviktiga vårdhygienen på största tänkbara allvar. Så fungerar det tyvärr inte överallt på Sahlgrenska eller svenska sjukhus i allmänhet. Trots att många infektioner kan förebyggas med god hygien, går landstingens arbete trögt enligt en ny rapport från Socialstyrelsen.

Här, på den centrala intensivvårdsavdelningen och övriga avdelningar inom vårdenheten, har dock personalens engagerade arbete nyligen belönats med Svenska hygienpriset för projektet Rumsrent.

Linda Callin är en livsviktig kugge i patientsäkerhetsarbetet. Hon är städerska.

– Jag har varit här i 16 år. Det är en oerhört stimulerande arbetsmiljö, berättar hon.

– När jag fick chefsjobbet fick jag lova företrädaren att aldrig släppa Linda och Barbro, inflikar Håkan Joelsson, vårdenhetschef.

Han höll löftet. Barbro Larsson jobbar också kvar, hon är avdelningens andra fastanställda ekonomibiträde.

– De är en naturlig del av personalgruppen, ingår i vår hygiengrupp och deltar i morgonrond och utbildningsaktiviteter. När vi får brev från patienter riktar de inte sällan tack till Barbro och Linda. De får ofta personlig kontakt med patienter och anhöriga, blir en samtalspartner, något som spelar stor roll för människor i kris, berättar Maria Tiger.

Att ha fast städpersonal som kan rutinerna och arbetsplatsens speciella förutsättningar är en styrka. Det är det budskap som Håkan Joelsson och hans kollegor vill förmedla vidare, i hopp om att fler avdelningar och sjukhus tar lärdom.

Ingen kedja är dock, som bekant, starkare än sin svagaste länk. Läkarna har inte alltid varit lättast att övertyga när det kommit till att följa strikta, formella hygienrutiner.

– Här är alla med på tåget. Vi har hygienkörkort även för doktorer. Här säger vi till den som slarvar. Om en gästande kirurg bär långärmat blir hon eller han hänvisad till kroken på väggen, säger Helena Hergès, överläkare och sektionschef.

Inspiration till åtgärder kan komma från oväntat håll. Den signerade checklistan för städning ser ut som de som sitter på McDonalds toaletter. Idén visar sig, mycket riktigt, vara hämtad därifrån.

Checklistor kan ibland uppfattas som tjatiga, att man slösar tid på att bocka av självklarheter. Då är det viktigt att påminna om varför de och övriga hygienrutiner finns.

– Vårdrelaterade infektioner är något vi sprider med våra händer. Checklistan bör ses som ett hjälpmedel. Den ger också signaler till dem som avlöser efter ett pass om vad man inte hunnit med.

Tydliga regler för rengörningsmetoder och arbetsfördelning är också viktigt. Om en sköterska spiller en droppe glukos är det hennes ansvar att snabbt torka upp för att förhindra bakterietillväxt. Städerskorna har sina ansvarsområden. När Civa, inför Rumsrentprojektet, mätte bakterieväxt för att identifiera områden som behövde städas bättre blev listan lång: tryckknappar, sänggrindar, beredningsbänkar, tangentbord mer mera. Och det är inte lätt att komma åt.

– Det är trångt och därför svårstädat och apparaterna blir bara fler, säger Helena Hergès.

På önskelistan står därför bättre lokaler och anhörigutrymmen.

– Så här borde det se ut på fler ställen, säger Maria Tiger och visar nya patientutrymmen på den postoperativa avdelningen.

Inte nog med att ytan kring varje säng är större. Fräscha, flyttbara skärmväggar har ersatt de klassiska draperierna som lätt blir smutsiga. Mycket av apparaturen hänger från taket, vilket gör det lättare att torka av golvet.

Att vårda patienter för tätt är en risk oavsett om det gäller för tidigt födda barn på en neonatalavdelning, eller vuxna på en intensivvårdsavdelning. Detta bör alla vårdpolitiker betänka som nu laddar inför valet. Kostnaden för ombyggnad kan bli lägre än notan för vårdrelaterade infektioner.