Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Janerik Henriksson/TT

Reglera öldrickandet – men med måtta

Självklart ska det finnas regler om alkoholservering. Men man måste fråga sig vad reglernas syfte är. Att lokala näringsidkare drabbas av godtycket är en orimlig konsekvens.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Vad gör en tonåring som vill dricka alkohol trots att han eller hon inte får? Ringer ett telefonnummer till någon skum typ som säljer smuggelsprit, försöker muta ett äldre syskon att köpa ut från Systembolaget eller snor av föräldrarnas cognac.

Vad tonåringen antagligen inte gör är att bege sig till en smakprovning av öl som något av Göteborgs alla mikrobryggerier anordnar. Ändå drabbas näringsidkarna av de strikta reglerna kring serveringstillstånd.

I oktober nåddes stadens lokala bryggerier av nyheten att tillståndsenheten kommit med nya regler om smakprovningar, vilket GP skrivit om i flera artiklar. Föga förvånande är flexibilitet, lyhördhet och förståelse för verksamheten inte de vägledande orden för dessa riktlinjer. Snarare tvärtom.

Tidigare har olika tillstånd gällt för olika bryggerier. Men i oktober ville alltså tillståndsenheten, som råder under social resursförvaltning, göra reglerna tydliga. Inget fel med det. Problemet är att reglerna blev för strikta.

Ett glas får bara innehålla en matsked ren alkohol. Det blir alltså inte mycket till provsmakning. Många lokala bryggerier har därför varit tvungna att lägga ner delar av sin verksamhet och säga upp personal. Och det här är bara en konsekvens av den nitiska inställning till svensk alkohollagstiftning som tillståndsenheten verkar ha.

Tidigare i år tvingades folkölsbutiken Fölk i Kungshöjd stänga. Anledningen var att tillståndsenheten inte ansåg att de sålde tillräckligt mycket mat.

Som tur är har många politiker i staden visat förståelse för småföretagarna, vilket förvaltningen verkar ha tagit intryck av. Efter nyheten om att många lokala bryggerier måste lägga ner delar av sin verksamhet meddelade också Michael Ivarson, direktör för social resursförvaltning, att de nya reglerna dras tillbaka. Till GP säger han att förvaltningen har framställts som ”fyrkantiga byråkrater”. Det enda de gör är att försöka tolka lagstiftningen.

Det är här problemet ligger. Den svenska lagstiftningen är strikt och otydlig på samma gång. Sedan 1990-talet är det upp till kommunerna själva att formulera riktlinjer för serveringstillstånd. Det gör att det finns ett stort mått av godtycke och att det kan bli väldigt olika i olika delar av landet. Syftet är så klart gott: att ge utrymme för lokalkännedom.

Men det gör också att mycket makt hamnar i händerna på lokala beslutsfattare. Att tolka lagarna handlar ju här i praktiken om att skapa dem. Och ibland blir det märkligt. I riktlinjerna för alkoholtillstånd i Göteborg kan man bland annat läsa att servering endast får ske i ”seriösa sammanhang” och att verksamheter med ”naket inslag” inte ska ges tillstånd. Inte heller "drogliberala rörelser” ska medges någon rätt att servera alkohol, vad det nu innebär.

Självklart måste det finnas en tillståndsenhet för alkoholservering. Men lagstiftningen såväl som tillämpningen måste präglas av långsiktighet och tydlighet. Historien med mikrobryggerierna visar hur fel det kan bli när de lokala näringsidkarna inte vet vilka riktlinjer de kan förvänta sig i framtiden. Likaså måste förvaltningen fråga sig vad som är målet med reglerna.

Är syftet att motverka alkoholkonsumtionens negativa sidor och se till att omyndiga personer inte får tag på alkohol? Eller är reglerna ett bra sätt att "sätta dit” personer som gillar ”naket” och andra moraliskt suspekta individer, exempelvis personer som kan tänka sig hysa drogliberala politiska övertygelser? Som det är nu är det rena godtycket.