Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Regeringens politik betyder inte allt

Lika bakvänt som det är att inte stå för vad man gör är det att ställas till svars, eller att ta åt sig äran, för saker som man inte gjort eller kunnat påverka.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Ett välbekant konstaterande är att en regering gärna tar åt sig äran för allt som går bra i ett land och gärna skyller allt som är dåligt på den förra regeringen. Oppositionen beter sig å sin sida likadant (fast tvärtom); allt som går bra är en förtjänst av deras gamla insatser och alla moln som syns på himlen kan skyllas på den sittande regeringen.

Självklart förhåller det sig inte så i realiteten – och det finns en rad omständigheter som faktiskt varken regering eller opposition kan påverka i särskilt stor utsträckning. En sådan faktor, som gärna glöms bort, är konjunkturen. 

Konjunkturen går upp och ner. Ibland är det högkonjunktur och ibland är det lågkonjunktur. Även om politiker i viss mån kan påverka den är deras uppgift främst att parera effekterna av svängningarna. Se till att dalarna inte blir för djupa och att topparna inte blir för höga.

Sverige är ett litet land och extremt beroende av sin export. Förra året sålde vi varor till utlandet för över 1 900 miljarder kronor, vilket motsvarar över 40 procent av Sveriges totala BNP. Om svenska politikers möjlighet att påverka den inhemska konjunkturen är så små är dess möjligheter att påverka den internationella konjunkturen obefintliga.

Det får varken glömmas bort eller underskattas. 6 procent arbetslöshet eller budgetunderskott på 10 miljarder för ett år kan vara både exceptionellt bra och väldigt dåligt. Allt beror på omständigheterna. Under Alliansens tid vid makten skapades 300 000 nya jobb i Sverige. Det är en siffra som är bra, men i sig inte så anmärkningsvärd. 

Att det skapades 300 000 nya jobb under en åttaårsperiod med två stora finanskriser är däremot anmärkningsvärt. Lehman Brothers-kraschen 2007 ledde till den största finanskrisen sedan den stora depressionen på 30-talet. Eurokrisen som följde efter det innebar en stor ekonomisk nedgång för den marknad som står för hälften av Sveriges utrikeshandel.

Jämfört med andra länder klarade sig svensk ekonomi väldigt bra. Trots det envisades många med att hävda att statens lador var tomma och att Alliansen kört ekonomin i botten.
Det senaste året har Sveriges ekonomi varit stark. Arbetslösheten har minskat, vår BNP ökat och det senaste året har budgetöverskottet varit nära 40 miljarder.

Givetvis vill regeringen ta åt sig äran för det, men faktum är att ekonomin sannolikt hade gått väldigt bra oavsett. Spanien var utan regering stora delar av år 2016 men gick ändå mot en tillväxt på nära tre procent. Belgien sakande regering i ett och ett halvt år under åren 2010 och 2011 och även då växte landets ekonomi.

En regering har stort inflytande och stor påverkan på människors liv, och ska utkrävas ansvar för konsekvenserna av sina beslut. Men lika bakvänt som det är att inte stå för sakerna man gör är det att ställas till svars, eller ta åt sig äran, för saker som man inte gjort eller kunnat påverka.

Självklart är det något som alla politiker redan vet om. Nästa steg är att också börja förhålla sig till det och sluta vilseleda väljarna med bilden av allsmäktiga regeringar som kan påverka varenda aspekt av samhället, ekonomin och våra liv. Det kan de faktiskt inte. Och tur är väl det.