Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Regeringen hittar på problem som inte finns

Kvotering till bolagsstyrelser har framställts som en viktig fråga av regeringen, vars ambition är att få en lag i kraft från och med nästa år. Remissinstanserna är dock inte särskilt imponerade.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

I sin första regeringsförklaring deklarerade statsminister Stefan Löfven att hans regering skulle vara världens första feministiska. Regeringen tycks också vara beredd att gå långt för att framstå som just en sådan; Så långt att man hittar på problem som inte finns så att dessa sedan kan lösas. Kvotering till bolagsstyrelser har framställts som en viktig fråga av regeringen, vars ambition är att få en lag i kraft från och med nästa år (och därmed vinna några feministiska poäng inför valet). Remissinstanserna är dock inte särskilt imponerade.

Både näringsliv och fackförbund som Unionen, TCO och Saco har varit kritiska. Men mest intressant är kanske kritiken från Advokatsamfundet, som inte skräder orden: ”Lagförslaget innebär ett långtgående ingrepp i äganderätten och näringsfriheten. Det innebär också att individer ska behandlas olika utifrån kön.”, skriver Advokatsamfundet, via Anne Ramberg, i sin remiss där de avstyrker förslaget.

Huruvida en ojämn könsfördelning i bolagsstyrelser är ett problem eller ej kan man ha skilda åsikter om. Men även om man faktiskt tycker att det är ett bekymmer så betyder inte det att det är politikernas sak att lösa. Att gå in och reglera hur ledningen för privata bolag borde se ut är en uppgift som torde ligga utanför deras roll. 

Motargumentet brukar vara att frågan är för viktig för att helt överlåtas till näringslivet då det går för ”långsamt”, ett ordval som använts av näringsminister Mikael Damberg (S). Som om ändamålet skulle helga medlen. Framförallt så är det felaktigt att utvecklingen inom näringslivet skulle vara långsam, vilket även Advokatsamfundet lyfter i sitt remissvar: 

“Bland nya ledamöter till börsbolagens styrelser är i dag andelen män respektive kvinnor i genomsnitt 50 procent. Det innebär att börsbolagens ägare, om trenden fortsätter, kommer att ha uppnått ca 40 procents andel för det minst företrädda könet sammantaget i börsbolagens styrelser år 2020.”

Inom fyra år kan alltså problemet – om man nu vill se det så – ha löst sig av sig självt. Något som regeringen givetvis inte är ovetandes om. Ändå vill de att minst 40 procent av ett bolags ledamöter ska vara kvinnor senast år 2019, annars väntar böter. Regeringen är alltså beredd att inskränka äganderätten, näringsfriheten och principen om lika behandling för att skynda på den förväntade utvecklingen med ett år. Allt för att visa för väljarna att man är en feministisk regering. Men tankarna går snarare till maktmissbruk än till jämställdhet.