I helgen skedde ännu en gängskjutning, denna gång i Flemingsberg. Två barn i förskoleåldern skottskadades och kommer nu att få bära ärren från ett gängkrig som cementerat bilden av Sverige som ett otryggt land.
För föreställningen om att Sverige är ett tryggt land är sedan länge krossad. Det är nämligen inte första gången barn drabbas av det hänsynslösa gängkriget.
Luna, fyra år. Yuusuf, åtta år. Adriana, tolv år.
De föll offer för de brutala gäng som terroriserar landets socialt utsatta bostadsområden. Ett samhälle som inte kan skydda barn mot våldsamma grupperingar är inte ett tryggt samhälle.
LÄS MER: Ge besked – varför är barnen mindre värda?
Nu turas statsråden om att berätta vad de tycker om helgens gängskjutning i Flemingsberg. Statsminister Stefan Löfven (S) är förtvivlad och förbannad. Inrikesminister Mikael Damberg talar om gärningsmän som uppvisat ”total hänsynslöshet”, något hans kollega justitieminister Morgan Johansson upprepat i sin kommentar till händelsen. Jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) är ”bestört”.
Det har tyvärr blivit standard i Sverige. När oskyldiga faller offer i gängkriminalitetens hämndaktioner eller krig om territorium är ansvariga statsråd snabba med att lova krafttag mot brottsligheten. Men någon förändring kommer inte.
Sedan sker ett till fruktansvärt dåd – och regeringen upprepar sina talepunkter.
Nu lovar statsminister Stefan Löfven att alla barn ska ha rätt till ett liv utan våld och att regeringen ska trycka tillbaka den grova kriminaliteten. Men Stefan Löfven har varit statsminister i sju år. Är det någon som verkligen litar på att hans regering klarar att knäcka de kriminella gängen?
Det finns inga tecken på att regeringen är beredd att gå bortom sitt prat om att de våldsdåd som följt varandra är ”oacceptabla”. Det krävs mer än åtgärder på marginalen. Dagens brottslighet kräver en helt annan kriminalpolitik.
De senaste åren har vi sett hur brottsligheten kryper allt längre ned i åldrarna. Den misstänkte för polismordet i Biskopsgården är exempelvis 17 år gammal. En granskning från Dagens Nyheter har visat att allt fler tonåringar döms för dödligt våld (13/7).
LÄS MER: Tre år på vårdhem inte rimlig påföljd för mord
I dag finns allt för starka incitament för landets gängkriminella att rekrytera till sig ungdomar och nyttja dem i sin våldsamma verksamhet.
Regeringen har försvårat möjligheterna att frihetsberöva minderåriga. Det borde givetvis ändras. Ungdomsrabatten ska visserligen slopas, men endast för 18-21-åringar. En 17-åring med lång kriminell historik kan efter ett allvarligt brott alltså vara ute på gatan inom några få år. Farliga ungdomsbrottslingar hamnar hos Statens institutionsstyrelse som inte klarar av att vårda grova brottslingar och som har återkommande problem med rymningar. Grova ungdomsbrottslingar borde i stället bli ett fall för Kriminalvården.
I grunden handlar det om att svensk kriminalpolitik behöver ett perspektivskifte: Sluta dalta med unga brottslingar och utgå från brottsoffren - och de potentiella brottsoffren - som tragiskt nog allt oftare själva är barn och ungdomar. Kan Stefan Löfven göra verklighet av detta? Det finns anledning att tvivla.
LÄS MER: Gängvåldets kärna är normupplösning
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.