För fem år sedan sköts 20-årige Petar ihjäl på en restaurang vid Vårväderstorget när han skulle köpa hem mat. Lika många år har gått sedan 4-åriga Luna dödades i en bilexplosion nära Torslanda. Sedan dess har antalet personer som fallit offer för gängkriminaliteten blivit fler; bland dem barn i skolåldern och en nybliven mor.
Redan 2015 fanns tydliga varningssignaler om att det gängrelaterade våldet ökat och blivit mer hänsynslöst. Mellan 2011 och 2015 skedde i princip en fördubbling av antalet fall av dödligt skjutvapenvåld; från 17 till 33. Förra årets siffra var 45, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet.
Efter skjutningen vid Vårväderstorget var statsministern snabb med att besöka Biskopsgården. Effektiva åtgärder för att bekämpa gängkriminaliteten har emellertid dröjt. Med tanke på problemets storlek är det anmärkningsvärt att engagemanget från regeringen och dess samarbetspartier har varit så litet.
I inledningen till januaripartiernas 73-punktsprogram nämns att gängbrottsligheten är en utmaning för Sverige. Endast en punkt berör hur denna utmaning kan lösas: fram till 2024 ska Sverige få 10 000 fler polisanställda, ej att förväxla med poliser.
Antalet poliser är en fråga som regeringen gärna återkommer till. Statsminister Stefan Löfven har vid flera tillfällen tagit upp att Sverige nu har fler poliser än någonsin förr, senast under onsdagens partiledardebatt i riksdagen. Ett påstående som är korrekt i sak, men som inte säger så mycket om sakernas tillstånd.
Även befolkningen har ökat – med drygt en halv miljon – under Löfvens år vid makten och antalet poliser per capita är idag något lägre än när den rödgröna regeringen tillträdde. Samtidigt har den grova brottsligheten ökat. Antalet poliser i yttre tjänst har minskat sedan 2015, både i absoluta tal och per capita. Detta torde statsministern vara väl medveten om.
I september förra året presenterade regeringen ett 34-punktsprogram med åtgärder mot gängkriminaliteten. Åtgärderna är rimliga, men inte tillräckliga. För att ha en chans att på allvar kunna bekämpa gängen behöver Sverige fler poliser, ändå vill regeringen inte öka yrkets attraktivitet genom att öronmärka pengar till höjda löner.
Ett program av liknande omfattning borde ha presenterats redan för fem år sedan, tillsammans med en större satsning på polisen. Nu kommer det att dröja innan förslagen kan bli verklighet. Till exempel föreslås att en avskaffad straffrabatt för unga, dock enbart vid grov brottslighet, ska träda i kraft i januari 2022 – två och ett halvt år efter att programmet presenterades. För merparten av förslagen gäller att en utredning ska presenteras nästa sommar.
Förra året skedde 334 bekräftade skjutningar. Hittills i år har det skett fler skjutningar än vid samma tidpunkt 2019. Att som ett mantra påtala att antalet poliser har ökat och att utredningar tillsatts är inte att ta ansvar för våldsutvecklingen. De som drabbas av våldet bryr sig inte om hur många utredningar regeringen tillsatt – de vill att skjutningarna upphör.
